– Jag tror inte vi har haft den här affären utan kooperativet. Den gamla handlaren meddelar att han av hälsoskäl ville sluta med sin affär, som ligger bredvid i det vita huset här. Då var engagemanget i byggden stort för en ny butik. Vi var plattformen och intresseföreningen för att man skulle kunna ro i land det här projektet, säger Egon Wikström som är vice ordförande i Kallbygdens intresseförening.
Nu är sex byalag med och styr intresseföreningen. Hur får ni det att fungera effektivt?
– Det är baksidan av lokal demokrati, att det blir mycket diskussioner. Har man väl bestämt sig brukar det inte vara några problem, säger han.
Sex byalag
Intresseföreningen i Kall består i grunden av sex byalag. Föreningen äger sedan ett fastighetsbolag och driver utöver det flera tillfälliga projekt.
Utbyggnaden av bredband i bygden har kunnat förverkligas tack vare de initiativen. Verksamheten har skapat nya jobb.
– Fastighetsbolaget har för närvarande fyra anställda. Affären har tre anställda, som är utarrenderade. Vi har också en stor friluftsmässa, som föreningen var med och byggde upp, säger Egon Wikström.
Ökar snabbt
Enligt organisationen Coompanion, som arbetar med rådgivning kring kooperativ, ökar antalet kooperativa företag snabbt just nu. Ökningen är större än antalet nya aktiebolag.
Det kan vara allt från föräldrakooperativ till turistföretag, bilpooler, vindkraftverk och äldreomsorg. Ofta handlar det om att rädda servicen i glesbygd.
I Jämtland är kooperativa företag vanligast, med över två per tusen innevånare, säger Katarina Lindgren, verksamhetsledare vid Coompanion i Jämtland.
– Jag tror att det handlar om en lång tradition av att leva i ett småbrukarsamhälle. Vi har inga större industrier och vi är vana att lösa saker tillsammans, säger Katarina Lindgren, verksamhetsledare vid Coompanion i Jämtland.
Sören Granath
soren.granath@sr.se
