– Det var i går som Anders Eriksson meddelade att han hade blivit entledigad som ordförande på ganska grumliga villkor. Vi i nämnden blev ganska tagna och överraskade över det, säger Rolf Åbjörnsson.
I dag beslutade regeringen att säga ja till en begäran från förre Säpochefen Anders Eriksson om att få sluta som ordförande i Säkerhets- och integritetsnämnden.
Utöver Anders Eriksson begärde också nämndens vice ordförande, förre ambassadören Göran Håkansson, i onsdags att få bli entledigad från sitt uppdrag. Även nämndens kanslichef Joel Brorsson slutar.
Enligt källor i regeringskansliet var relationen mellan Eriksson och Brorson mycket dålig. De hade olika syn på frågan om vem som ska ansvara för vad i nämndens arbete.
Konflikten mellan de två urartade, säger Ekots källor, och regeringen beslutade då att be båda att sluta.
Två andra ledamöter i nämnden har under dagen hoppat av i protest mot regeringens behandling av Anders Eriksson.
Denne har i flera frågor om signalspaning skilt sig från regeringens linje. Han har till exempel föreslagit att FRA ska kunna spana åt polisen, vilket i dag är förbjudet.
Han har också pläderat för att en vanlig domstol ska hantera signalspaningsfrågorna och inte en specialdomstol.
Och under fjolårets debatt om FRA-lagen sköt Eriksson en rejäl salva mot regeringens förslag. Lagen kommer inte att hålla i Europadomstolen, sa han.
Rolf Åbjörnsson tror att det är denna kritik som fått regeringen att ge Anders Eriksson sparken.
– Det kan ju vara så att de ser en chans att bli av med en person som de inte riktigt gillar, säger han.
Vad tycker du om det?
– Det är ju inte klokt. Jag blir verkligen ledsen, säger Rolf Åbjörnsson.
Ekot har sökt Anders Eriksson men har inte lyckats nå honom. Anders Eriksson ersätts nu av hovrättslagmannen Cecilia Renfors.
Ivan Garcia
ivan.garcia@sr.se
