Radiokören
Sveriges Radios Symfoniorkester
Manfred Honeck dirigent
Ingela Bohlin sopran
Kristina Hammarström mezzosopran
Bo Kristian Jensen tenor
Yorch Felix Speer bas
Jonas Malmsjö recitatör
Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791): Symfoni nr 1 Ess-dur
Ture Rangström (1884-1947): Divertimento elegiaco
PAUS
Wolfgang Amadeus Mozart / Manfred Honeck: Ein Requiem für Mozart
Presentatör: Katarina Lindblad
Fredagens konsert sänds direkt i SR P2 (repris sön 29/10 kl 22.00)och genom det europeiska radiosamarbetet EBU*.
*EBU innebär att konserten kommer att sändas av Australian Broadcasting Corporation, Danmarks Radio, Eesti Raadio, Radiodifusão Portuguesa, och Societatea Româna de Radiodifuziune.
Mozarts pappa Leopold gav upp sin egen karriär som musiker för att i stället föra fram sina underbarn Nannerl och Wolfgang. Tidigt tog han dem med på underbarnsturnéer Europa runt, för att tjäna pengar, sprida ryktet om de fenomenala barnen, och samtidigt knyta kontakter och ge framför allt Wolfgang undervisning och inspiration från framstående musiker. Från sex års ålder var Mozart på resande fot. I april 1764 kom familjen till London, där de stannade i över ett år. Mozart hade då redan skrivit en mängd klaverstycken och sonater för violin och piano. Första symfonin kom till som ett tidsfördriv under en påtvingad semester i ett hus på landsbygden utanför Chelsea, där man tillbringade ett par månader för att Leopold blivit sjuk. Symfonin uruppfördes förmodligen vid en av de ”välgörenhetskonserter” som pappa Leopold organiserade till förmån för – de två underbarnen! (...och deras pappa). En åttaåring som dirigerar och spelar klaver i sin egen musik – naturligtvis blev människor imponerade.
Ture Rangström är mest känd för sin vokala musik, de dramatiska sångerna och operan Kronbruden bl.a. Själv menade han att all musik fötts ur poesi. Det var ordet, poetens brinnande ord, som tände hans längtan att komponera. Litteratur låg ofta till grund även för instrumentalmusiken. Strindberg var en av de främsta idolerna, tyske romanförfattaren och kompositören E.T.A. Hoffmann en annan.
Så här skriver Ture Rangström själv:
”Divertimento elegiaco är en liten leksak i moll för stråkorkester, som jag skrev sommaren 1918 en suite med operan Midderalderlig och Kung Eriks Visor. Jag tänkte därvid närmast på att jag var instängd på den karga Fångö (utmärkt plats för romantiker) i Östergötlands skärgård; därav den nordiska tonen. Vidare erinrade jag mig E. Th. A. Hoffmanns sagolika fantasier i det poetiskt-ironiska gyckelspelet Prinzessin Brambilla, en ung dam som jag allt fortfarande älskar. Rent musikaliskt kom jag ihåg några melankoliska tonfall hos Händel, i hans graciösa Concerti grossi.
Man förebrår mig ofta mitt envisa sysslande med tragiska tonarter... I själva verket är det ett nöje att mitt bland dessa plötsligt sätta in ett A-dur-ackord. Sådant är livet. Försök själv!
Detta är den enda förklaring jag kan ge till min ’elegiska svit’, och den åhörare, som tycker illa vara, står det ju alltid fritt att tänka på någonting annat.”
Ein Requiem für Mozart har Manfred Honeck kallat sin tolkning av Mozarts sista verk. Han kommenterar den så här:
Vid tiden för Mozart död, 1791, var det vanligt att man i Wien sjöng gregorianska koraler vid söndagsgudstjänsten. Detta är en tradition som fortfarande upprätthålls bl.a. vid Hofburgkapellet i Wien, där gregorianska sånger framförs under mässan på söndagar.
Dagens konsert är lite annorlunda upplagd än vad som är brukligt när man framför Mozarts sista verk. Vi framför hans Requiem med gregorianska koraler, bibeltexter och dikter för att försöka hitta andra och nya sidor att belysa i detta verk. Precis på samma sätt som Mozarts plötsliga död inträffade, ska också hans sista verk, Requiem, avbrytas abrupt och plötsligt med fraser och kommentarer som vi har funnit passande som en ram kring verket.
Anledningen till Mozarts död intresserar mig inte, däremot omständigheterna och den märkbara reaktionen i musiken inför hans stundande avsked till livet. Detta ofullbordade Requiem är så gripande därför att Mozarts förestående död känns in i minsta not. Detta är också utgångspunkten för min programgestaltning. Hur reagerade Mozart på en väns död, sin fars eller sina barns död? Svaret på den frågan får vi i Maurerische Trauermusik, skriven för en död ordensbroder, samt i det berömda brevet till den döende fadern Leopold.
Mozart komponerade inte sitt Requiem i den vanliga ordningsföljden. Mozarts sista noter finns i stället i de första åtta takterna av Lacrimosa. För mig är det ett skakande vittnesbörd om hans genialitet och betydelsen av hans död. Liksom döden för varje människa innebär en obevekligt genomgripande förändring, så drabbas även Mozart, med det tydliga avbrottet efter den åttonde takten i sin musik, av det oåterkalleliga, av dödens stränghet, av att hjärtslagen plötsligt upphör. Mozart ”bäste vän” var döden, som han själv uttrycke i ett brev till sin far. För honom var döden ett hopp, en tröst – och Ave verum corpus kan relateras ”till min bäste vän döden” där han själv skriver om döden som ”något bättre som kommer efteråt – nämligen himlen”.
Sveriges Radios Symfoniorkester Sveriges Radios Symfoniorkester bildades 1965, då Sveriges Radio äntligen fick en fullt utbyggd symfoniorkester genom sammanslagningen av dåvarande Radioorkestern och Underhållningsorkestern. Sedan dess har orkesterns internationella renommé byggts upp av en rad stora dirigentnamn, som Sergiu Celibidache och Herbert Blomstedt på 1960-och 70-talen, Esa-Pekka Salonen 1984-1995, Evgenij Svetlanov och nu senast Manfred Honeck sedan 2000 och fram till januari 2007, då den unge engelsmannen Daniel Harding tar över.
Som hela Sveriges orkester kan man regelbundet lyssna till SRSO i P2 och även i stora delar av Europa genom det europeiska radiosamarbetet EBU.
Svensk musik och ny musik och är två områden som SRSO värnar om genom att regelbundet göra beställningar av unga svenska tonsättare och även att lyfta fram den skatt som finns inom svensk orkesterrepertoar. Mellan 1958 och 1983 svarade Stig Westerberg som kapellmästare för över 100 svenska uruppföranden.
Orkestern gör regelbundet turnéer och får mycket beröm utomlands för sin flexibilitet och mångsidighet. Internationella stjärndirigenter som gästar orkestern talar gärna om den unika kombinationen stark integritet och nyfiken samarbetsvilja. Ca 100 musiker, var och en med ett kunnande värdigt mången solist, skapar och vårdar tillsammans den balans mellan professionell exakthet och febrig iver som skapar orkesterns unika klang och kvalitet.
Radiokören Radiokören bildades 1925, men det var när Eric Ericson blev chefdirigent 1952 som han började bygga kören till det unika instrument den är i dag, ett instrument med teknik och förmåga att behärska olika slags repertoar, från Bach och Palestrina över Brahms och Verdi till Ligeti och svenskar som Lidholm, Bäck, Edlund och Sandström – varav många komponerat direkt för kören.
Sedan genombrottet i Venedig 1967 har körens haft en stor del av sin verksamhet utomlands, där några av höjdpunkterna varit samarbetet med dirigenter som Riccardo Muti och Claudio Abbado.
Varje chefdirigent har sedan präglat kören i sin riktning och tillfört nya färger och färdigheter. Anders Öhrwall fokuserade på barockmusiken, Gustaf Sjökvist startade en egen körserie med en blandning av nyskrivet och populärt, Tõnu Kaljuste förde in repertoar av tonsättare som Arvo Pärt och Alfred Schnittke medan Stefan Parkman bl.a. framförde Bachs samtliga stora körverk.
Nu leds kören av Peter Dijkstra och Tõnu Kaljuste.
Eric Ericson myntade begreppet ”korist”, en musiker snarare än en körsångare, med musikerns förmågor och krav. Att vara ”radiokorist” är att vara sångare på mycket hög nivå. Artister som Erik Saedén, Malena Ernman och Ann Sofie von Otter är några av dem.
Manfred HoneckManfred Honeck (1958) är född i Österrike och studerade på Wiens Musikaliska Akademi. Många års erfarenheter som medlem i Wiens filharmoniker/Wiens Statsoperas orkester samt dirigent för Wiens Ungdomsorkester blev en gedigen grund för dirigentyrket, som inleddes som assistent åt Claudio Abbado för Gustav Mahlers Ungdomsorkester och fortsatte 1991-1996 vid Zürichoperan, följt av två år på Nationaloperan i Oslo.
Som gästdirigent har Manfred arbetat med orkestrar som Bayerska Radions Orkester, Gewandhaus, Staatskapelle Dresden, Wienerfilharmonikerna, Tjeckiska filharmonin, Concertgebouw, Chicago Symfoniorkester och Los Angeles Filharmoniker. Han är regelbunden gäst på festspelen i Salzburg och är dessutom flitigt anlitad vid operascener som Semperoperan, Komische Oper och Köpenhamns nya operahus, där han dirigerade invigningen 2005. Manfred arbetar också alltmer med framstående orkestrar i USA.
Ingela Bohlin Ingela Bohlin, sopran, har studerat på bl.a. Musikhögskolan i Malmö och Operahögskolan i Stockholm, där hon tog examen 2002. Hon har medverkat i flera uppsättningar på Vadstena-Akademien och gjorde mycket framgångsrik USA-debut 2002, som Fiordiligi på Chicagooperan. Vidare har hon sjungit på Drottningholms Slottsteater, La Monnaie i Bryssel, Parisoperan, festivalen i Aix-en-Procence, Wiener Festwochen och festspelen i Salzburg med dirigenter som William Christie, Christophe Rousset och Marc Minkowski.
Bohlin är också flitigt anlitad i konsertsammanhang i verk som Haydns Skapelsen, Händels Messias, L-E Larssons Förklädd Gud och Monteverdis Mariavesper.
Kristina Hammarström Kristina Hammarström, mezzosopran, är regelbundet anlitad vid operahus som Staatsoper Berlin, Bastille- och Chatelet-operorna i Paris, Wiener Kammeroper och operahusen i Amsterdam, Dublin, Lausanne och Montpellier. Hon har också sjungit på Drottningholms Slottsteater, Kungliga Operan och Göteborgsoperan. Dirigenter hon samarbetat med är bl.a. Christophe Rousset, René Jacobs, Andrew Manze, Adam Fischer och Fabio Luisi. Hammarström har även gjort de flesta altpartierna i oratorier av bl.a. Bach, Händel och Mozart med dirigenter som Herbert Blomstedt, Daniel Harding och Philippe Herreweghe.
Bo Kristian JensenBo Kristian Jensen, tenor, har studerat vid Köpenhamns Operaakademi och blev medlem i ensemblen på Danska operan säsongen 2006-07. Han vann första pris i sångartävlingen VARN i Ohio och Henry Purcellpriset i The Orpheus Competition, Tennesse, och både förstapris och publikens pris vid Aarhus Sommaroperas tävling för unga sångare 2005.
Som konsertsångare har Jensen varit solist i Bachs Magnificat, h-mollmässan, Juloratoriet och båda passionerna, Händels Messias, Mozarts Requiem, Puccinis Messa di Gloria och Rachmaninovs Vesper. Yorck Felix Speer, basbaryton, har varit verksam som frilans konsertsångare sedan 1997. Hans repertoar sträcker sig från Buxtehudes Membra Jesu nostri, Bachs h-mollmässa och Haydns Skapelsen till Satan/Dödsängeln i Francks Les Beatitudes, Judas i Elgars The Apostles och Herrens röst i Schmidts Boken med sju insegel. Han har samarbetat med bl.a. Bachkörerna i München, Mainz och Flensburg och symfoniorkestrarna i Hamburg, München och Aachen, Münchens Bachsolister, Basel Kammarorkester och Odense Symfoniorkester.
Yorch Felix Speer Yorck Felix Speer, basbaryton, har varit verksam som frilans konsertsångare sedan 1997. Hans repertoar sträcker sig från Buxtehudes Membra Jesu nostri, Bachs h-mollmässa och Haydns Skapelsen till Satan/Dödsängeln i Francks Les Beatitudes, Judas i Elgars The Apostles och Herrens röst i Schmidts Boken med sju insegel. Han har samarbetat med bl.a. Bachkörerna i München, Mainz och Flensburg och symfoniorkestrarna i Hamburg, München och Aachen, Münchens Bachsolister, Basel Kammarorkester och Odense Symfoniorkester.
Jonas Malmsjö Jonas Malmsjö började med teater i samband med studier i ”creative writing” i England 1991. 1993 engagerades han på Dramaten och har bl.a. spelat i Ingmar Bergmans uppsättningar av Vintersagan, Spöksonaten och Gengångare, T. Williams Glasmenageriet, Goldonis Tvillingarna i Venedig, The Black Rider, Lek ej med kärleken och Strindbergs Leka med elden, regi Staffan Valdemar Holm, Markurells i Wadköping, regi Peter Dalle och Lika för lika, regi Yannis Houvardas.
I höst är Malmsjö aktuell i Stefan Larssons uppsättning av O’Neills Lång dags färd mot natt.
Biografier och verkkommentarer: Mikaela Kindblom.
Nyinspelat Requiem på CD!
Alldeles nyinspelat och i begänsad upplaga finns nu
Mozarts Requiem i Manfreds Honecks version
och med Sveriges Radios Symfoniorkester.
145 kr i Biljettkontoret eller Skivshopen!
