Utredaren Gudrun Antemar medger att det är känsligt.
– Att man ska lagra uppgifter i ett år är integritetskänsligt, men det är också viktigt att då förstå, att uppgifterna bara får användas under de fall, där det är frågan om att utreda allvarlig brottslighet, säger Gudrun Antemar.
Utredningen föreslår, att operatörerna ska bli skyldiga att lagra uppgifter i ett år, om vem som har ringt till vem, och när, med fast telefon eller mobil. För mobiler ska det också framgå, var mobilen fanns, när samtalet började och när det slutade.
Innehållet i e-posten ska inte sparas
Det ska också gå att se, vem som sms:at eller mailat till vem. Även uppgifter om, när någon loggat in sig på Internet, ska sparas.
Däremot ska inte innehållet i mailen, sms:en eller samtalen registreras. Det ska heller inte gå att se, på vilka hemsidor kunden varit inne.
Tanken med förslagen är, att göra det lättare att bekämpa brott. Normalt kommer polisen att kunna begära ut informationen, när det handlar om brott, som kan ge minst två års fängelse.
Utredaren vill ha strängare straff
Utredningen vill, att operatörerna ska bli skyldiga att förvara informationen på ett säkert sätt. Anställda, som läcker uppgifter, ändrar eller missbrukar dem kan dömas till brott mot tystnadsplikt eller dataintrång, enligt de regler, som redan finns.
Eftersom det handlar om känsliga uppgifter ifrågasätter utredningen, om straffen för dataintrång är tillräckligt stränga i dag.
– Därför att om det skulle gå riktigt illa i ett fall, så kan det ju vara frågan om en stor mängd uppgifter, som skulle kunna komma ut och då är det viktigt att det straffrättsliga systemet också kan utnyttjas fullt ut, anser Gudrun Antemyr.
Kommer att kosta 200 miljoner
Tanken är att förslagen ska gälla från 2009. De bygger på ett EU-direktiv, som fick fart efter terrordåden i Madrid, och huvuddragen lär bli verklighet.
Lagringen beräknas kosta telefonbolag och Internet-operatörer sammanlagt ungefär 200 miljoner kronor, vilket både Telia och Telenor har protesterat emot på onsdagen. Gudrun Antemar vill inte säga rakt ut, om det blir kunderna själva, som får betala för att övervakningen växer.
- Det är ju en bedömning för leverantörerna, hur de vill ta ut de kostnaderna. Om de vill minska sin vinst eller ta ut dem av konsumenterna. Det är ju någonting, som inte jag kan ha några synpunkter på.
Fredrik Furtenbach
fredrik.furtenbach@sr.se
