Frågorna spetsas till när biblioteksresurserna skärs ner. Sedan 1987 har 700 kommunbiblioteksenheter i landet försvunnit, var tredje grundskola saknar eller har obemannat skolbibliotek. Nackabiblioteket Dieselverkstan hör till de bibliotek som valt linje :mer satsning på nya medier och kommersiellt inramad värmestuga medan smalare litteratur utgallras.
Christer Hermansson, bibliotekarie och kulturchef i Strängnäs, är stenhård försvarare av traditionslinjen. Men minst av allt en kommunalgrå pärmbärare i finkulturens sakrala boktempel . I den roliga boken Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor ? bjuder Hermansson på lika mycket självironi som vassa nålstick mot kollegor han ser som tidsandans ryggradslösa vindflöjlar.
Läderbyxorna anspelar på schablonbilden av den manliga bibliotekarien som blek avkönad tjänsteande i velour i en typisk kvinnovärld. Kanske är det därför som Hermansson föreslår nytt namn åt yrket - bokhora. Namnet kommer faktiskt från kvinnliga kollegor som önskar ett mer tidsenligt namn på ett yrkesfolk som får betalt för att leverera en klassisk marknadsvara. Nyladdade könsord ligger i tiden. Kulturkrönikören undrar om namnet också ska föra tanken till det stora norska kulturbokförlag som faktiskt heter Det norske samlaget ?
Hermansson berättar att Bibliotekstjänst på fullt allvar föreslagit mer trendiga yrkeskläder för bibliotekspersonalen. En av Hermanssons idéer är istället en biktstol på bibblan där låntagare - författaren vägrar använda ordet kunder - får bekänna vilka stora författare dom aldrig läst men önskat att dom läst. Han vill också se mer självkänsla hos bibliotekens bokhoror. Dom som är kvalitetslitteraturens skyddsandar - inte springschasar åt medietrender. Bibliotekarierna bör lika ofta som inbjudna författare berätta om bra böcker under bokkvällarna. God litteratur ger livskunskap, inte ”informationskompetens”. Många hundraprocentigt informationskompetenta skulle må bra av skönlitteratur, enligt Hermansson.
Alberto Manguel skriver i sin prisade bok Nattens bibliotek att nätet är ett stort framsteg, men dess fixering är nuet och samtiden, snabbhet, korthet - inte begrundan, komplexitet. Argentinaren Jorge Luis Borges, 1955 utsedd till chef för landets Nationalbibliotek trots att han var blind, skriver i novellen Biblioteket i Babel : Människosläktet kanske dör ut, men biblioteket förblir. Orubbligt och hemligt.
Sist Tomas Tranströmer - ur dikten Bokskåpet :
” ...Dom mörka volymerna...slutna ansikten... ingenting hörs...men läpparna rör sig hela tiden bakom glaset...Och en morgon var det imma på insidan av glaset. Dom hade börjat andas under natten...”
Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se
