Bakgrunden är tankar i flera länder om att ta reda på omständigheterna kring att vissa fortfarande förnekar att Förintelsen ägt rum och att kartlägga motståndet mot undervisning om Förintelsen.
Sverige är nu först med en omfattande undersökning om lärarnas kunskaper och erfarenheter av nazismens brott mot bland annat judarna.
Elva kunskapsfrågor ställdes om det, bland annat vilka av uppräknade läger som byggdes för att huvudsakligen mörda judar. Många svarade Dachau, Gulag eller Bergen-Belsen vilket är fel, och att mellan 81 och 100 procent av de judiska barnen dödades under andra världskriget visste knappt var 20:e lärare. Sju av tio lärare hade minst åtta fel av elva frågor.
Frågorna har kritiserats för att vara svåra, men de ska inte vara för lätta om man ska kunna bedöma om lärarna har djupare kunskaper och förståelse, enligt historiska bedömare.
Undersökningen visar också att nästan hälften av lärarna inte fått någon undervisning om Förintelsen. De som hade fått det, hade ändå inte särskilt mycket bättre kunskaper.
Lärarna tycker att undervisning om Förintelsen är viktig och att eleverna är motiverade. Fler lärare nu än för tio år sedan bedömer att det är problem på skolan med rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.
Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, säger att det är lärarutbildningarnas och arbetsgivarnas fel att lärarna kan för lite och hon vill ha en snabbsatsning på det här redan före nästa val.
– Inför valet är jag helt övertygad om att frågor om främlingsfientlighet och annat kommer att vara på tapeten under våren, sommaren och hösten 2010. Då är det viktigt att de som är förstagångsväljare har lärare som har givits möjlighet att få den kunskap som är ny och adekvat för att ta debatten om Förintelsen och dess verkningar och också den situation som är i dag i Sverige. Det vill säga vad är belagt och vad är inte belagt när det handlar om invandrarfrågor och annat, säger Metta Fjelkner.
Men har inte lärare också ett eget ansvar att skaffa sig kunskaper när det gäller viktiga saker?
– Jo, visst är det så men nummer ett är att man åtminstone på högskolorna ska tillgodose det självklara kravet att Förintelsen och dess följder finns med som en tung och viktig del i 1900-talets historia. När det inte finns då är det svårt att reparera de bristerna, säger Metta Fjelkner.
Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se
