– Jag fick avslag från domstolen. Sedan dess har jag varit på flykt. Jag kan inte gå någonstans för att jag vet att jag blir tagen av polisen och skickas tillbaka till mitt hemland, säger afghanen Waheed.
I juli beslöt Migrationsöverdomstolen att Waheed inte kan skickas tillbaka till hemorten i Afghanistan, eftersom läget där är farligt. Däremot kan han skickas till huvudstaden Kabul, ansåg domstolen. Waheed är rädd för vad som kan hända honom vid återkomsten.
– Det är klart att de ska komma och döda mig för att de har dödat en av mina kompisar som jag var fängslad tillsammans med, säger Waheed.
* Ett nytt asylsystem infördes 1 april 2006, med domstolar som tar emot överklaganden av Migrationsverkets beslut. En Migrationsöverdomstol fattar vägledande beslut.
* I samband med övergången fick gömda flyktingar chansen till en ny, mer generös prövning. Syftet var att locka fram dem, så att de slapp ”den svåra livssituationen, där särskilt barnen var drabbade”.
* Ett annat syfte med det man kom att kalla för ”flyktingamnestin” var att avlasta systemet så att de nya domstolarna kunde börja arbeta ”med rent bord”.
* Av cirka 15 000 gömda tog 8 000 chansen och 3 000 fick stanna.
En ny ordning infördes. Migrationsverkets beslut skulle nu överklagas till riktiga domstolar, migrationsdomstolarna. Samtidigt fick cirka 3 000 gömda flyktingar uppehållstillstånd genom en tillfällig lag.
Tanken var att det nya, mer rättssäkra asylsystemet skulle få färre att gömma sig, eftersom besluten från en domstol skulle upplevas som mer legitima. Folk skulle alltså acceptera avvisningen.
Så var det kanske i början. Antalet asylsökande som försvann efter ett avvisningsbeslut nästan halverades år 2006 och förra året var de ännu färre, cirka 5 700. Men i år stiger siffran igen. 20 flyktingar med beslut om avvisning försvinner varje dag. Fortsätter utvecklingen i den takten kommer antalet försvunna att landa i över 7 000 i år, det vill säga en ökning med cirka 25 procent sedan förra året. Många av de som försvinner är från Irak och Afghanistan.
Kristina Hellqvist, flyktingansvarig på Svenska kyrkan, tror att ökningen beror på Migrationsdomstolens tolkning att det inte pågår väpnade konflikter i de länderna. Folk avvisas dit trots stridigheterna. Vi har frångått en fin tradition, att hjälpa folk som flyr från krig, säger Kristina Hellqvist.
– Det måste vara väldigt personliga hot för att få asyl i Sverige. Det strider mot intentionerna egentligen i utlänningslagen där vi alltid har haft en tradition i Sverige av att människor som flyr en situation där det regnar bomber eller där det finns urskiljningslöst våld, ska kunna få asyl, säger Kristina Hellqvist.
Det är polisen som har uppdraget att verkställa avvisningarna. Det händer att en del som försvinner lämnar landet. Just nu efterlyser polisen nästan 8 000 flyktingar för avvisning.
Ivan Garcia
ivan.garcia@sr.se
