Assa Abloy, som bland annat tillverkar lås, åtnjuter därmed både skattelättnader och det militära säkerhetsskydd som ockupationsarmén erbjuder israeliska bosättare.
SR:s korrespondent har talat med en palestinier som hävdar att hans familj en gång brukade jorden där den svenskägda fabriken idag ligger.
– Här odlade vi vete, jag min far och min farfar. Före 1967 ägde min familj marken i industriområdet Barkan där den svenskägda fabriken Mul T Lock nu ligger, säger Jamil Daoud. Men just som veteskörden skulle inledas i juni 1986 kom grävskoporna.
Den israeliska staten uppmuntrar företag att etablera sig på Västbanken genom bland annat skattelättnader och undantag från israels miljölagstiftning.
I den rapport som Diakonia på tisdagen publicerar, medger Assa Abloy att man kunnat utnyttja dessa förmåner. Genom att produkter som delvis är producerade på Västbanken kan stämplas Made in Israel, får Assa Abloy också dra nytta av frihandelsavtalet mellan Israel och EU.
Trots flera rättsprocesser har Jamil Daoud inte lyckats bevisa att marken där han förr odlade vete är hans. Och egentligen har det ingen betydelse vem som ägde marken, säger Jamil. Att den konfiskerats av Israel för att bygga bosättningar och fabriker är ett brott mot internationell rätt. Men det som är chockerande är att Sverige deltar i detta, säger han.
– Vi som trodde att Sverige stod för rättvisa, att Sverige var emot Israels ockupation. Hur kan ni tillåta att ett svenskt företag deltar i ockupationen och tjänar pengar på det?
Att ha fabriker eller verksamhet på ockuperad mark är ett imageproblem för varje EU-land. Till exempel flyttade holländska Heineken sin tillverkning ut ur Barkanområdet till en kibbutz som ligger innanför Israels gränser. Men kvar på Västbanken finns bland annat Assa Abloy.
Såväl USA som EU har riktat stark kritik mot Israels utbyggnad av bosättningar, en politik som pekas ut som ett av de största hindren för fredsprocessen.
För att skydda bosättare och företag som Assa Abloy på Västbanken, har Israel upprättat murar och militära vägspärrar som hindrar palestiniernas rörelsefrihet och ekonomi. Förra året betalade Sverige 620 miljoner kronor i bistånd till det palestinska folket, pengar som delvis används för att lindra effekterna av Israels ockupation.
Assa Abloys ledning vill inte bli intervjuad av Ekot angående fabriken på av Israel ockuperad mark på Västbanken. Ledningen säger dock i ett pressmeddelande att företaget har tagit intryck av rapporten och tillsatt en internutredning med uppdrag att undersöka förutsättningarna för en flytt av verksamheten.
Cecilia Uddén, Amman
cecilia.udden@sr.se
