– Det är som en patient som har en svår infektion och som behandlas med penicillin. Efter den första dosen mår patienten ändå sämre, samma sak efter den andra dosen, men efter den tredje dosen så börjar det verka och patienten mår bättre, säger Wescott.
När alla penicillinkurer till slut biter så kommer den amerikanska ekonomin att börja må bättre.
Men också stämningen hos det amerikanska folket behöver bli bättre, för enligt Robert Wescott oroar sig nästan varannan amerikan för att förlora jobbet, och väljer därför att göra av med mindre pengar, och detta i onödan eftersom bara fyra procent förlorar sina jobb under en recession.
– Den stora frågan handlar om att få den halva delen av befolkningen som oroar sig i onödan för att förlora sina jobb, att inte sluta spendera pengar och få dem att fortsätta med samma livsstil som innan.
Just att få folk att fortsätta leva som tidigare och fortsätta handla är också viktigt för att undvika deflation, de vill säga fallande priser.
Enligt Robert Wescott ser den amerikanska centralbankens chef Ben Bernanke det som sin livsuppgift att undvika deflation, därför kommer centralbanken att pumpa ut så mycket pengar som behövs och hålla räntan vid noll procent. För Bernanke vill till varje pris få inflationen att stiga, för den har en centralbanken vapen mot.
– Inflation vet vi hur vi ska bekämpa. Vi vet att om vi höjer räntan, om centralbanken höjer räntan, så kan vi bekämpa inflationen. Men vi är dåliga på att bekämpa deflation. Ben Bernanke, hans forskning, hans arbete har lärt honom att vad som än händer, håll uppe inflationen, den kan du hantera, deflationen är svårare att lösa, säger Robert Wescott.
De amerikanska politikerna har många heta potatisar på sina bord. Snart ska bankerna börja stresstestas, och snart måste också nya beslut tas om biltillverkarna Chrysler och GM ska få låna mer pengar. Robert Wescott menar att bilfrågan är stor politiskt men säger att antalet anställda i bilindustrin bara är en liten del av hela amerikanska ekonomin.
– Folk glömmer. De tror att bilindustrin är 10 procent av den amerikanska ekonomin, eller 15 procent. Vi har tittat på siffrorna, andelen av arbetskraften, både tillverkare av bilarna och underleverantörer, är 1,4 procent av den amerikanska arbetskraften. Det är verkligen ett litet antal. Om du kollar på de stöd som redan betalats ut till bilindustrin så är det 100 000 dollar per jobb för GM och Chrysler, då är det inte per räddat jobb utan per bilarbetare som fått statlig krisstöd så här långt, säger Wescott.
Louise Andrén Meiton
louise.andren.meiton@sr.se
