Per Andersson har cirka 160 kor på sin gård i Stjärnhov i Sörmland, han är även är ordförande i intresseföreningen Sveriges Mjölkbönder. Han säger att mjölkkor i moderna ladugårdar har det bäst inne.
– Om det regnar så blir det smutsigt och om det är soligt så blir det varmt och man tappar ganska mycket produktion då.
Men kor är ju djur som är gjorda för att gå ute på bete?
– Ja, fast de här korna är avlade för att producera mycket mjölk och då är det väldigt viktigt att de näringsförsörjs ordentligt. Det får inte bli för varmt och det måste vara bra luft, annars så kommer de inte att må bra.
Sedan betesreglerna infördes för över 20 år sen, har livet ändrats för många svenska mjölkkor. Mjölkgårdarna blir färre och större. I de flesta nybyggda ladugårdar går korna i lösdrift i stället för att stå uppbundna i bås.
En del gårdar som har robotmjölkning, klagar på störningar när korna går på bete. Och om ett par hundra djur ska beta så krävs mycket mark, för att inte korna ska trampa sönder betet och för att gräset ska räcka.
– Vi har ungefär 17 hektar mark som vi kan mota ut korna på, sedan har vi ytterligare ungefär 170-180 hektar som vi skördar foder på och kör hit men dit kan vi inte mota korna. Det gör att det blir ganska mycket djur på de här 17 hektaren på sommarbetet.
Har du inte för mycket kor för din betesmark?
– Ja, det här kommer inte vara något bete att tala om utan det blir ju mer en rastning. Men en ko i dag kan inte klara sig på bete om den ska mjölka så mycket som de gör. Den måste få mat någon annanstans. Vi har så att vi klarar djurskyddslagen, men den ställer till problem för oss. Den skapar mer arbete och vi får mindre mjölk och riskerar också att få sjukare djur.
Men vad tror du konsumenterna tänker? De ser reklam för Bregott, de går på betessläpp och ser korna komma ut på våren.
– Det är därför jag driver den här frågan. Jag tror att mejerierna tycker att det här är bra i sin reklam men de vill inte betala oss någonting för det. Vi tycker inte vi behöver skämmas för vår produktion men vi tycker att man ska berätta sanningen.
– Konsumenterna kan enligt våra idéer köpa betesmjölk genom att köpa ekologisk mjölk. I Danmark har man till exempel en speciell betesmjölk som kostar lite mer.
Almnäs bruk utanför Hjo. Foto: Daniel Rundqvist/SR.Utanför Hjo ligger Almnäs Bruk, som drivs ekologiskt, med 350 mjölkande kor. Tina Jacobsson som driver mjölkproduktionen vid Almnäs, ser inga problem med betesreglerna.
– Man får ha bra drivgångar, kanske växla fållor och en rejäl buffert med vatten har vi ute eftersom vi har så många kor. Så nej, vi ser det inte som något problem.
Men då kanske en del skulle säga att det går an för er med en ekologisk gård med extra tillskott på mjölkpris och annat?
– Jag tror att om man sköter sina beten och håller dem så att de inte blir förvuxna så är det en riktig tillgång som man har där ute som korna går ut och hämtar själva. Då kan de också klara att hålla produktionen högt.
Daniel Rundqvist
daniel.rundqvist@sr.se
Annika Digréus
annika.digreus@sr.se
