– Ett exempel är att i dag måste betet vara sammanhängande, det ska ske under en och samma period. Det tycker vi är onödigt. Man kan kanske dela upp det så att mjölkföretagen kan titta på vad de har för verksamhet och vad som är bra för korna. De kan få vara ute vissa veckor och inne vissa. På det sättet får bonden mer kontroll över hur han ska utforma sitt bete under våren, säger Jonas Carlberg, chef för avdelningen Mjölkpolitik vid mejeriernas branschorganisation, Svensk Mjölk.
Kan inte det bli ryckigt för korna?
– Man måste ha både verksamheten och korna i fokus i den här frågan. Jag tror att bonden själv vet hur han ska anpassa detta på bästa sätt.
Enligt reglerna ska mjölkkor beta minst sex timmar per dag under en sammanhängande period på minst två månader i norr, till fyra månader i sydligaste Sverige.
Bara i undantagsfall, som vid sjukdom eller kraftiga insektsangrepp, kan korna vara inne. Dispens från beteskravet är sällsynt, men kalvar och tjurar måste inte ut.
Både politiker och mjölkbranschen brukar framhålla svenska djurskyddsregler och god svensk djurhållning som en konkurrensfördel. Och de allra flesta bönder stöder beteskravet.
Men samtidigt upplever en del av dem reglerna som en belastning. Betesreglerna debatterades vid LRF:s förbundsstämma nyligen, efter ett förslag från LRF i Örebro.
– Vi har en bild där vi visar "Bregottfabriken" och gröna kullar, men verkligheten är ju inte alltid sådan. I en del av lösdriften finns det stora problem att verkligen få de här gröna kullarna att fungera, sa distriktsordföranden Håkan Rohdén när han talade vid stämman.
– "Bregottbilden" är ju en reklambild och den är som många reklambilder är. Att bete finns ute på gårdarna i stor utsträckning tycker jag är positivt. Så vad vi försöker göra är att hitta en anpassning där vi har kvar förtroendet för bete hos konsumenterna, men samtidigt titta på hur vi kan förenkla detta ute på gårdsnivå så att företagandet blir enklare och mer effektivt, säger Jonas Carlberg, Svensk Mjölk.
Svensk Mjölk försöker nu få Jordbruksverket och politikerna att ändra betesreglerna.
– Detta är en prioriterad fråga för oss. Vi hoppas också att de ska ha möjligheter att ta itu med den här frågan och att vi snabbt ska kunna komma fram till att det nästa betessäsong, som är 2010, ska finnas nya regelverk på det här området, säger Jonas Carlberg.
Annika Digréus
annika.digreus@sr.se
