Helena Ekinge på FN:s utvecklingsprogram UNDPsäger att risken är stor att inget av FN:s åtta så kallade milleniemål kommer att uppfyllas.
– Utvecklingen hittills hare varit för långsam för att det ska vara möjligt att nå milleniemålen till 2015, som är målet. Det finns väldigt tydliga indikationer på att det här kommer att leda till en djup nedgång för utvecklingen i fattiga länder, säger Helena Ekinge.
Kibera i utkanten av Nairobi i Kenya, ett av de största slumområdena i Afrika. Här bor mer än en miljon människor, de flesta lever under svåra förhållanden och i snitt har de inte ens en dollar om dagen att spendera.
Fattigdomen är stor, liksom hungern och hälsoproblemen. Här finns inget rinnande vatten och här leker barnen på berg av sopor. Var fjärde är hivsmittad.
Här, fjärran från bank och fordonskriser, är lågkonjukturen det som berövat många den sista strimman hopp om att barnen ska få utbildning och växa upp i en värld där inte varje dag är en kamp för mat på bordet.
Av FN:s åtta milleniemål har ett av målen hela tiden sett ut att kunna nås, nämligen halveringen av den extrema fattigdomen.
Men till och med det ser mörkare ut nu. I svallvågorna av den ekonomiska krisen ökar nu istället den extrema fattigdomen.
I år räknar man med att 90 miljoner fler människor tvingas leva i extrem fattigdom. Enligt FN:s mått är det att leva på mindre än omkring 10 kronor om dagen.
När människor blir fattigare, blir de också hungrigare. Redan i samband med de höjda matpriserna förra året ökade hungern. Nu blir det värre, enligt FN, som tror att fler barn blir undernärda.
Det blir en ond spiral eller en slags snöbollseffekt. När fattigdomen ökar, blir hungern större, och fattiga tar sina barn ur skolan.
– Förutom att det är en tragedi för just de människorna just då, så leder det ju också till allvarliga konsekvenser för den långsiktiga utvecklingen i ett land, säger Helena Ekinge på FN:s utvecklingsprogram UNDP.
Tidigare har också andra organisationer, som till exempel Amnesty International, varnat för sambandet mellan den ekonomiska krisen och ökad hunger och fattigdom och att de som redan har det illa ställt, får det sämre.
FN tror alltså inte längre att det är realistiskt att tro alla så kallade milleniemål kommer att uppfyllas. Men det finns trots allt en gnutta hopp.
– Om man börjar ta löftena på allvar och de rika länderna både ökar sitt bistånd, ser till att vi får mer jämlika handelstillstånd i världen och skriver av gamla skulder till en del utvecklingsländer, så är det fortfarande möjligt att nå de här målen. Men det kommer att kräva mycket mer politisk vilja, säger Helena Ekinge.
Johan-Mathias Sommarström
johan-mathias.sommarstrom@sr.se
