– Vi tycker att de ska ha ett skriftligt avtal och det är där det någonstans har gått snett den delen som handlar om ersättning till himbafolket. Vad vi kräver tillbaka nu av Eyeworks är att de tar kontakt med alla och reglerar det här på bästa sätt. Och involverar LAC (människorättsorganisation Legal Assistance Centre) också i den här förhandlingen.
Så de ska skriva nytt avtal i efterhand?
– Jag menar att de ska ha en överenskommelse och att LAC ska vara nöjda och himbafolket ska vara nöjda, säger Micael Lekberg.
Enligt en namibisk människorättsorganisation, har invånarna i byn där serien spelats in, fått för låg ersättning för att medverka i programmet.
Men SVT får också kritik för den bild som programmet ger av folkgrupperna som de svenska familjerna besöker. Kritikerna menar att den befäster en stereotyp bild av Afrika, en bild som inte riktigt stämmer överens med verkligheten.
Trots att butiken ligger så nära inspelningsplatsen i byn Ohamaremba så fick den aldrig påhälsning av den svenska familjen. Åtminstone inte när kameran var med, enligt en av dem som var med under inspelningen. Detta trots att butiken är till för dem som bor i området, inklusive himbafolket.
Att man sorterat bort saker som inte passar i kategorin extremt primitiv stamliv, är en kritik som riktats mot tidigare versioner av programformatet för ”Den stora resan”. I den spanska versionen gick tv-bolaget till och med så långt att man flyttade deltagarna till en annan ort, bara för att få en mer exotisk känsla.
En hjälparbetare i en spansk hjälporganisation som jobbar med en annan namibisk minoritetsgrupp berättar att ett av de samhällen som hon arbetar med flyttades 700 kilometer när de skulle vara med i den spanska tv-serien.
Bort från de plåtskjul där de vanligtvis lever till en plats där man byggde upp en traditionell by med hyddor. Man såg till att deltagarna klädde sig i höftskynken istället för de västerländska kläder som de vanligtvis bär. Precis som en teaterpjäs säger hjälparbetaren. Trots att tv-kanalen kallar det en dokumentär realityserie med visst lärandeinslag.
Det kulturarbete som de spanska tv-tittarna fick se var på många sätt steroetypt och förnedrande. Bland annat fick de namibiska kvinnorna lära sig hur kvinnor i Spanien använder BH:ar och tamponger berättar hjälparbetaren.
– Man till och med framställde det som att befolkningen var alldeles fascinerade över att få se en konservburk, säger hon.
En sorglig ironi, med tanke på att de i åratal tvingats leva på statlig nödhjälp som bland annat innehållet konserverade sardiner.
Magnus Bellander
utrikesdesk.eko@sr.se
Zana Schiroyi
zana.schiroyi@sr.se
