– Jag tycker att det är bra att man lägger upp det på sex olika delar där leken och skapandet har egna områden. Det är jättebra. Sedan att man särskiljer matematik, naturvetenskap och teknik tycker jag är märkligt för de hör ihop, säger Lena Grundmark, chef på förskolan Fyrtornet på Lidingö.
Hur då menar du?
– När man jobbar med barnen så jobbar man utifrån ett helhetsperspektiv. Om man till exempel konstruerar en koja använder man naturvetenskapen. Hur ska vi vinkla för att det ska ligga kvar, vilka tyngder använder vi för att täcket ska ligga kvar på sidan av.
Både matematik och naturvetenskap behövs vid kojbygget. Framtidens förskolor ska tydligare än i dag främja barnens utveckling inom sex speciella områden, enligt förslaget.
Språk är viktigt redan i dag. Nytt är satsningar på matematik och naturvetenskap och teknik och dessutom sätts mål inom leken. Där ska barnen till exempel stimuleras att använda sin fantasi och låtsas saker. Det anses bra för att utveckla empati och kreativitet. Sammanlagt föreslås elva nya mål inom förskolan.
Målen är skrivna så att de kan utvärderas. Men det är inte barnens kunskaper utan förskolans förmåga att främja barnens utveckling som kommer att mätas. Tanken är ungefär som i dag, att leken ska vara viktig inom pedagogiken.
Regeringens avsikt är att förskolorna ska bli bättre. Samtidigt har kritiker varnat för att förskolan kan förvandlas till en tidig skola för barn. Men det tror inte Lena Grundmark.
– Inte utav det jag har läst nu. Jag tror inte att man kör över en körskolesjäl på det sättet, säger Lena Grundmark, förskolechef på förskolan Fyrtornet.
Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se
