Kinesiskan ska bli ett nytt modernt språk, jämställt med tyska, franska och spanska.
– Jag ser framför mig att under nästa mandatperiod så bör vi genomföra en rätt omfattande språksatsningsreform i det svenska skolväsendet. Två komponenter i den reformen bör vara att engelska bör alla elever börja läsa redan i årskurs ett på lågstadiet, och kinesiska bör bli ett valbart alternativ på gymnasieskolan, säger utbildningsminister Jan Björklund, som är Folkpartiets ordförande.
Förslaget kommer från Folkpartiets styrelse och ska behandlas på landsmötet i november. Det är inte förankrat hos de andra allianspartierna, men Jan Björklund tror inte att det kommer att vålla splittring.
Engelskan ska göras obligatorisk redan från första klass. I dag är det vanligaste att eleverna börjar med det språket i trean eller fyran. Men skolor som vill får börja tidigare, och det förekommer också att elever börjar i ettan eller tvåan.
Avsikten är att skoldagen för förstaklassarna ska utökas. Eleverna ska ges mer undervisning, vilket betyder att det kostar pengar. Det är oklart hur mycket.
Förslaget innehåller också att kinesiskan på sikt ska bli ett nytt modernt språk på gymnasiet, jämställt med tyska, franska och spanska. Det gäller rikskinesiskan, mandarin. Till att börja med bör utredas hur det ska utbildas lärarutbildare och lärare i kinesiska, enligt förslaget.
Det är den globala konkurrensen som kräver en språksatsning, tycker Jan Björklund.
– När man tittar på världen på 2000-talet och för framtiden, så konstaterar man att det är ju inte bara europeiska språk som är viktiga och blir viktiga. Kinesiskan kommer att bli oerhört viktig. De ekonomiska relationerna med detta enorma land, Kina, kommer bara att bli viktigare och viktigare. Jag tror att vi har en stor fördel om vi åtminstone i varje ungdomskull har ett antal unga människor som lär sig kinesiska.
Men som ett modernt språk, det betyder att man ska kunna läsa det på gymnasiet, var man än bor i Sverige?
– Ja, det är det naturligtvis, även om det tar tid innan man når dit. Det krävs ju då många lärare i ett ämne för att det ska kunna ha den bredden. Men det är ju syftet, att skriver man in det här i en skolförordning, så får det på tio eller femton års sikt samma ställning som franska, tyska och spanska. Men det som gör att det inte omedelbart kan få det, är ju bristen på lärare helt enkelt, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).
Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se
