Hoppa till sidinnehållet
Genvägar
Lokala nyheter
Välj din lokala kanal:
Utrikes nyheter P3 Nyheter Radiosporten P1 Kulturnytt P1 Vetenskapsnyheter P1 Mitt i musiken SR Sisuradio Nyheter på 18 språk Lokala nyheter
Alla Sveriges Radios lokala nyheter på en sida.
Lyssna och läs
Nyhetsdygnet

18:26 | måndag 17 maj 2004

En mängd orsaker till våldet i Nigeria

Gata i brand i Yelwa i Nigeria. Foto: George Osodi/PRB

Våldsamma sammandrabbningar mellan muslimer och kristna i Nigeria har orsakat hundratals dödsoffer på båda sidorna. Men konflikten handlar om mycket mer än religion. Konkurrens om mark, etniska motsättningar och kampen om oljan späs alla på av fattigdomen.

I början på maj 2004 stormade tungt beväpnad kristen milis den muslimskdominerade staden Yelwa och dödade enligt officiella uppgifter mellan 200 och 300 människor. Enligt Röda Korset hade minst 630 personer lagts i en massgrav i staden.

Efter en dryg vecka kom reaktionen. I den muslimskdominerade staden Kano hämnades muslimska gäng genom att döda minst lika många kristna under två dagars våldsamma upplopp.

Fakta om Nigeria

* Afrikas största land till folkmängden, 130 miljoner invånare.

* Splittrat i minst 250 olika etniska grupper

* Enorm fattigdom trots att landet är världens sjätte största producent av olja.

Striderna och upploppen har nu urartat till att organiseras av olika ungdomsgäng, som tar religionen som intäkt för mord och plundringar. Kristna gäng hånar muslimska gäng, och bränner moskéer för att provocera fram mer våld. Unga arbetslösa muslimer bränner i sin tur kyrkor och gör räder in i kristna stadsdelar.

Men vad som ser ut att vara en religiös konflikt handlar i själva verket om en rad faktorer.

Nigeria, som är Afrikas folkrikaste land med sina 130 miljoner invånare, är splittrat av 250 etniska grupper, som i sin tur bekänner sig till islam, kristendom eller traditionella religioner. Eller alla tre inom en och samma etniska grupp.

Historiska oförrätter
Dessutom spelar historiska oförrätter in, liksom i allra högsta grad aktuella konflikter om mark, oljeinkomster, samt om ekonomisk och politisk makt. Lägg sedan till konflikter mellan de norra och södra delarna, mellan nomader och bofasta och mellan traditionalister och de som vill att Nigeria utvecklas till en modern stat, så kan man lite bättre förstå komplexiteten av konflikterna i Nigeria.

Flera människor dödades i Kano i norra Nigeria, som hämnd för tidigare mord. Foto: Pius Utomi Ekpei/PRB
Dessutom hänger nästan alla faktorerna ihop på ett eller annat sätt. Men om man ska försöka bena ut det hela så ser det ut så här:

I Nigeria finns tre dominerande etniska grupper. Hausa-fulani som till största delen är muslimer och bor i norr, yoruba vars medlemmar är kristna, muslimer eller anhängare av traditionella religioner och som bor i de centrala och södra delarna, samt igbo som också bor i de södra delarna och som till största delen är kristna.

Oljerikedomar
Islam har funnits i området sedan 1000-talet men fick sin stora spridning under 1800-talet då de lokala härskarna, emirerna, fick sitta kvar under det brittiska kolonialstyret. I mellersta Nigeria gjorde folkgrupperna motstånd, men till sist hamnade yorubafolken i sydväst under muslimskt styre, medan de i söder kristnades av missionärer, liksom igbo-folket. Även i söder tilläts de lokala härskarna sitta kvar, men med brittisk överhöghet. Här blev också engelska det officiella språket.

Eftersom de kristna folken i söder pratade engelska och hade tätare kontakt med det brittiska imperiet kom de att dominera det ekonomiska livet, ett mönster som lever kvar än idag.

Muslimerna i norr har därför sett väldigt lite av de enorma oljerikedomar som internationella oljebolag utvinner i Nigeria. Oljeinkomster som gjort ett litet antal nigerianer mycket rika, medan över 70 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Folkgruppen igbo har också ofta haft framträdande poster inom förvaltning och näringsliv.

Massakrer på kristna
Utbredd korruption och fattigdom har förvärrat de motsättningar som finns och hets mot kristna, som beskylls för västerländsk omoral och dekadens, har ibland utmynnat i blodiga förföljelser.

Bland annat var det massakrer på tiotusentals kristna i muslimska områden i norr som utlöste Biafrakriget i slutet av 1960-talet som kostade över en miljon människor livet, varav de flesta var barn.

Den nuvarande presidenten, Olusegun Obasanjo, fick som general slut på Biafrakriget, och som demokratiskt vald president har han haft som främsta mål att ena Nigerias 250 etniska grupper. Men under hans fem år långa styre har våldet bara fortsatt och han har inte lyckats förhindra införandet av sharialagar i norr, trots att Nigeria på papperet är en sekulär stat.

Kristna nigerianer flyr på lastbilar. Foto: Pius Utomi Ekpi/PRB.
Införandet av sharialagar i landets tolv muslimska delstater, som påbörjades 1999 och slutfördes 2001, har förvärrat motsättningarna. Sammanlagt har minst 10 000 människor dödats sedan lagarna började införas.

Men det är värt att poängtera att den senaste tidens våldsutbrott mellan kristna och muslimer också bottnar i gamla motsättningar mellan den halvnomadiserade, boskapsskötande muslimska fulani-befolkningen och de bofasta kristna tarok-jordbrukarna, vilka främst handlar om konkurrens om de bördiga markerna i centrala Nigeria.

Skärpta sharialagar
Under våren 2004 har flera delstater i norr dessutom valt att skärpa sharialagarna ytterligare, vilket innebär att lagarna som tidigare bara omfattade muslimer nu även förbjuder icke-muslimer att befatta sig med alkohol. Den som dricker eller säljer alkoholhaltiga drycker kommer att bötfällas eller kastas i fängelse i upp till ett år. Muslimer som dricker alkohol ska enligt sharialagen straffas med piskrapp.

Hur förbudet kommer att slå i staden Kano, ett ekonomiskt centrum för norra Nigeria med lyxhotell där affärsmän från hela världen ser det som självklart med alkoholservering, är ännu okänt. Känt är dock att religionen framgångsrikt används för att mobilisera grupper mot varandra, även om det i själva verket oftast handlar om makt och pengar.

Malin Mendel Westberg
malin.westberg@sr.se



Tipsa en bekant


Lyssna på Senaste Ekot
Lyssna på Ekonomi Ekot
Lyssna på Kvart i Fem
Hjälp med att lyssna
 
Lyssna arkiv

   Sök nyheter

Väder

Radiosportens OS-sajt.

Radiosporten,  sr.se/os, och Ekot är på plats i Vancouver inför OS-starten den 12 februari. Anders Ask följer uppladdningen.

 
Till Studio Etts webbplats

I januari rånades Robert i sin spelbutik i Stockholm, men Robert gjorde motstånd och sköt rånaren i magen.

 
Tidningskrönikan

Ledarna kommenter händelserna i Afghanistan där två svenska officerare dödades i söndags.

 
Bildbalk P1-morgon 162 * 21
Nattvandrare. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix.

Natten till 30 december misshandlades en 18-åring i Göteborg så svårt att hon avled. Nu nattvandrar elva tjejer för att göra staden tryggare.

 
Valet 2010
 
Till Ekots gransknings sida

Ekots granskning av hur svenska grisar har det.

 
Korrespondentbloggen

Följ SR:s korrespondenter i jobbet och vardagen.

 
Dagens utrikes.
 
Ekonomiekot

Läs ekonominyheterna och lyssna på sändningarna 7.32, 8.32, 12.50 och 18.00 varje vardag i P1. 
Till ekonomiekots sida

 
Tipsa Ekot

Har du ett tips om en bra nyhet? Skriv till Ekot: nyhetstips.ekot@sr.se

 
Till förlovningssidan

Om de kungliga förlovningarna och bröllopen.

 
Ekots temasidor

Ekots samlade nyhets-fördjupningar genom åren.

 
Prenumerera på Ekot

Följ Ekots nyheter enkelt och smidigt via RSS eller Twitter.

RSSTwitter
 
Nyheterna i poddradion
Lyssna på nyheterna när du vill!

Vi sammanfattar nyheterna alla vardagar – du lyssnar när och var du vill!

 
Nyhetsgrannar
 
Webbredaktionen

Synpunkter? Kontakta oss:
nyhetswebben@sr.se


SR Ekot
105 10 Stockholm
Besök: Oxenstiernsg. 20
Tel: 08-784 70 00
Fax: 08-663 64 03
ekot@sr.se

Nya SR i din mobil!

Lyssna på radio och läs nyheter, sport och väder.
Gå direkt in på mobil.sr.se med din telefon eller läs mer på sr.se/mobil