Nederländerna var tillsammans med Frankrike det land där den så kallade EU-konstitutionen föll. Efter att folket sa nej 2005 las hela fördragsreformen på is.
Först i år har EU-länderna enats om en nedbantad version av fördraget, som inte ska innebära några steg mot ett fördjupat EU-samarbete.
Eftersom nästan två tredjedelar av nederländarna sa nej i folkomröstningen, har frågan varit hur beslutet ska tas den här gången.
Påverkar inte grundlagen
Statsrådet, en motsvarighet till det svenska lagrådet, har kommit fram till att det nya fördraget inte har någon konstitutionell påverkan och inte innebär att beslutanderätt överlåts till EU.
Därför krävs det ingen folkomröstning, enligt grundlagen.
Frågan har varit om nederländarna skulle få rösta ändå, men både regeringen och majoriteten i parlamentet har nu bestämt sig för att avstå från det.
I förhandlingarna om det nya fördraget har den nederländska regeringen kraftfullt drivit kravet att det inte ska få innebära någon maktförskjutning till Bryssel, eftersom väljarna inte vill ha det.
Antas i Lissabon
På Nederländernas begäran ska också de nationella parlamenten i det nya fördraget få större möjlighet att stoppa EU-förslag än vad som är fallet nu.
Meningen är att EU:s regeringschefer ska anta det nya EU-fördraget vid toppmötet i Lissabon i oktober. Därefter ska det godkännas i medlemsländerna.
Som det ser ut nu, blir det bara i Irland som det kommer att hållas en folkomröstning.
Stefan Winiger, Strassbourg
stefan.winiger@sr.se
