FN-rapporter brukar vara väldigt diplomatiskt formulerade med ett språkbruk som anpassats så att inte de stora och rika, eller på ett eller annat sätt mäktiga, medlemsländerna pekas ut som bovar.
Den här rapporten är dock ovanligt rättfram. De rika industrialiserade länderna kritiseras öppet för att inte vilja ta klimatförändringen på tillräckligt stort allvar och framförallt USA pekas ut.
Jobba för framtida generationer
”Om vi misslyckas med att hindra klimatförändringarna skulle det inte bara vara ett misslyckande ifråga om politiskt ledarskap utan även ett moraliskt misslyckande som saknar historiskt motstyckte”, sägs bland annat i rapporten.
Det varnas också för att: ”Framtida generationer kommer att fälla en hård dom över den generation som såg tecknen och insåg följderna men sedan fortsatte på en kurs som riskerar att leda till en framtida katastrof”.
Många länder drabbas redan i dag av klimatförändringarna som i bästa fall kan bromsas. Men, varnar rapporten, om det inte sker radikala ingrepp relativt snart så kan det bli för sent.
Kvarts miljard redan drabbade
Bara under de senaste åren har en kvarts miljard människor drabbats årligen av olika klimatrelaterade katastrofer, de allra flesta i utvecklignsländerna. Än värre kommer det att bli, fastlås i rapporten.
De värsta effekterna av klimatförändringen kommer att märkas snabbast i de torrare delarna av Afrika, Latinamerika, och Sydasien. Det handlar om minskad jordbruksproduktion men också vattenbrist. Totalt sett kommer närmare 2,4 miljarder människor att drabbas av vattenbrist fram till år 2080.
Torka ger största problemen
Stora delar av Centralasien, norra Kina, norra Indien, Pakistan och Nepal riskerar först översvämningar, på grund av krympande glaciärer i Himalaya, för att sedan drabbas av torka när vi kommer att få minskade vattenflöden i sju av Asiens stora flodsystem.
Stigande havsnivåer vid temperaturförändringar på tre eller fyra grader kan komma att driva minst 330 miljoner människor på flykt. Värst drabbas i så fall Bangladesh, södra Egypten och stora delar av Vietnam. Vissa ögrupper riskerar att försvinna helt och hållet. Stigande vattennivåer hotar också en rad länder och storstäder i Europa.
Sedan tillkommer stormar, orkaner och andra naturkatastrofer som en följd av varmare klimat och i dess spår sjukdomar som exempelvis malariaspridningen i världen.
Vi står inför bistra val. Känslan att det är bråttom tycks för närvarande saknas, fastlås slutligen i rapporten där man skriver att: ”Världens regeringar måste inse att de står inför vad som kan vara det största hotet i mänsklighetens historia”.
Vladislav Savic
vladislav.savic@sr.se
