I dag finns det 44 kvinnor i styrelserna för Sveriges 20 största börsnoterade bolag, vilket motsvarar ungefär 24 procent av ledamöterna, representanter för arbetstagarna oräknade. Uträkningen är gjord av Riksdagens utredningstjänst.
Men det är stor spridning mellan företagen. 10, 20 och 30 procent kvinnor är vanligt. I topp ligger Swedbank med hälften kvinnor, följt av H&M som enligt förslaget kommer att ha 43 procent kvinnor i sin nya styrelse. I botten ligger ABB där inte en enda kvinna sitter med i styrelsen.
På Svenskt Näringsliv anser man visserligen att det vore bra med fler kvinnor i svenska bolagsstyrelser, men vänder sig mot socialdemokraternas förslag eftersom man inte tycker att det är staten som ska bestämma säger Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv.
– Frågan om vilka som ska sitta i styrelsen anser vi är en ägarfråga. Det är alltså upp till ägaren att bestämma vilka de vill ha i sina styrelser.
Men Claes Borgström anser alltså näringslivet redan fått tillräckligt med tid på sig att själva öka andelen kvinnor i styrelserna, och inte lyckats särskilt bra.
Kvoteringen har fungerat utmärkt i Norge, enligt honom, så därför vill Socialdemokraterna precis som i Norge införa ett minimum på 40 procent kvinnor i styrelserna för de största börsnoterade bolagen. Claes Borgström menar att förändringen borde kunna gå ganska snabbt.
– Så hemskt lång tid behövs det inte. Det är inte så att det saknas kompetenta kvinnor, och att det krävs någon sorts mobilisering och utbildning och så vidare. Det finns tillräckligt många väl kompetenta kvinnor.
– Det finns dessutom en massa inkompetenta män som redan sitter i styrelserummen. Men det är klart att några års tid krävs för ommöblering av styrelserna, men inte är det särskilt många, säger Claes Borgström.
Jenny Sanner Roosquist
jenny.roosqvist@sr.se
Pär Ivarsson
par.ivarsson@sr.se
