– En höjning av kommunalskatten, allt annat lika, är ju något som dämpar hushållens köpkraft och dämpar återhämtningen något, säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén.
– Att höja skatterna och framförallt kommunalskatten som slår brett och även låginkomstagarna drabbas är inte helt lyckat. Det stramar åt ekonomin ganska ordentligt, säger Dillén.
En rad kommuner har redan beslutat att höja skatten nästa år och många fler planerar att göra det. Vid midsommartid beslutade alliansstyrda Halmstad kommun om en kraftig skattehöjning med 95 öre. För exempelvis en person med en månadslön på runt 25 000 kronor betyder det 250 kronor mindre i plånboken varje månad från och med årsskiftet.
Carl-Fredrik Graf, som är moderat kommunalråd och kommunstyrelseordförande i Halmstad, medger att den höjda skatten leder till mindre pengar att spendera för Halmstadsborna och att näringslivet därmed får ännu svårare att sälja sina varor.
– Det undandrar ju köpkraft i detta fallet med 143 miljoner kronor från den lokala marknaden, men på individnivå blir ju inte genomslaget inte lika stort. Men om vi skulle börja friställa människor från den kommunala verksamheten i den utsträckning som motsvarar hela besparingskravet, så hade det också resulterat i reducerad köpkraft, säger Carl-Fredrik Graf, som är moderat kommunalråd och kommunstyrelseordförande i Halmstad.
Det är inte bara i kommunerna som det smids planer på att höja skatten. Även i ett antal landsting är det aktuellt. Men Mats Dillén tycker att skattehöjningar är fel väg att gå för att trygga kommunal- och landstingsjobben. Han är i stället inne på det spår som utbildningsminister Jan Björklund tog upp i sitt tal i Marstrand i går - att staten borde skjuta till mer pengar.
– Ett alternativ är ju att kommunerna får ett tillskott så att de kan upprätthålla sysselsättningen utan att höja skatten genom till exempel ökande statsbidrag, säger Mats Dillén.
Men Pontus Braunerhjelm, nationalekonom och tidigare huvudsekreterare för regeringens Globaliseringsråd, är inte särskilt förtjust i modellen med ökade statsbidrag i dåliga tider, eftersom det stimulerar till ekonomiskt lättsinne hos kommunerna.
Han menar att det borde vara lättare för kommunerna att själva skapa en ekonomisk beredskap - att samla i ladorna i goda tider - och tycker att det så kallade balanskravet, att kommuner måste lägga en budget i balans eller med överskott, ska ändras.
Robert Sennerdal
robert.sennerdal@sr.se
