Även om vården blir bättre finns ännu oacceptabla skillnader inom landet och i behandlingen av låg- och högutbildade, anser Socialstyrelsen och SKL, Sveriges komuner och landsting, i jämförelsen.
Dödstalen i sjukdomar som kan påverkas av tidig upptäckt och behandling, som diabetes, blindtarmsinflammation, stroke och livmoderhalscancer, är dubbelt så hög bland lågutbildade som bland högutbildade.
Särskilt unga lågutbildade, dör oftare i sjukdomar som har med livsstilen att göra och därför ska Socialstyrelsen utarbeta nationella riktlinjer för att göra vården mer hälsoinriktad.
- Den som har högre utbildning har större chans att få bättre vård, konstaterade Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm under en presskonferens på måndagen.
Oacceptabelt, tycker Holm.--De socioekonomiska ojämlikheterna är en av de största utmaningarna för vården. Det är inte acceptabelt att man har de ojämlikheterna i vården i dag. Därför är det en framtidsfråga, enligt Lars-Erik Holm.
Det handlar mycket om skillnader i kunskap tror Ursula Falkmer som är professor i onkologi och verksamhetschef på onkologkliniken på Jönköpings lasarett.
– När man väl är på kliniken så blir det ju ingen skillnad, men vi vet ju aldrig vem som inte kommer hit. Det är dem som vi inte kan prata med, de som inte har kunskaper om både kropp och behandling. De kanske kommer senare än den som har mycket kunskaper, säger Falkmer.
Inom och mellan landstingen finns fortfarande stora skillnader i resultat både när det gäller behandlingar/operationer, väntetider, läkemedelsförskrivning och resursanvändning.
Det är också stora skillnader mellan landstingen när det gäller hur länge patienter måste vänta på ett beslut om behandling.
Väntetiden för en patient som fått en tumör i öron/näsa/hals skiljer sig exempelvis mycket. I snitt var väntan 17 dagar i Jönköping, medan cirka tre månader i grannlandstinget Kronoberg och i Västernorrland, från första kontakt till behandlingsbeslut.
– Förklaringen är nog att man har fokuserat på den patientgruppen också. Vi har ett handlingsprogram så att säga, så man vet att det ska handläggas fort, säger onkolog Ursula Falkmer, verksamhetschef på onkologkliniken på Jönköpings lasarett.
Vilken skillnad kan det göra om det tar 2,5 veckor eller tre månader?
– Det är stor skillnad, det kan faktiskt gälla patientens överlevnad, säger Ursula Falkmer.
– Om vi ser väntetider från diagnos till beslut om behandlingar på tre månader så tycker jag att det är oacceptabelt, säger Lars-Erik Holm.
Det är Socialstyrelsen och SKL, som gjort undersökningen och jämfört vårdens kvalitet och effektivitet i de olika landstingen. Årets rapport är den fjärde i ordningen. En övergripande slutsats som Socialstyrelsen och SKL drar i år är att landstingen förbättrar sina resultat.
När det gäller cancer så visar studien att allt fler överlever bröstcancer och andra vanliga cancerformer och att just överlevnaden i bröstcancer inte skiljer sig särskilt mycket åt mellan landstingen.
– Jag tror det beror på att man under mycket lång tid har haft nationella och regionala vårdprogram som har styrt behandlingen utifrån tumörens allvarsgrad och inte utifrån patientens förmåga att samtala med doktorn och argumentera för sin behandling. Och det talar ju för att riktlinjer och vårdprogram som styr behandlingen och därmed minskar handlingsfriheten för doktorn är av godo för jämlikheten, säger Holm.
Femårsöverlevnaden i bröstcancer är i dag 88 procent, mot 65 procent i mitten av 1960-talet. Förutom att dödligheten vid olika cancersjukdomar har minskat överlever också fler en stroke. Förskrivning av bredspektrumsantibiotika har minskat. Fler patienter är nöjda med både tillgång till vård och den vård som ges.
Anna-Karin Ivarsson
anna-karin.ivarsson@sr.se
Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se
David Svanberg
david.svanberg@sr.se
