Idags är det fortsättning på "In i Kaklet". Jag ska gå på date, som jag har ordnat efter att jag internet-dejtat under en vecka. Problemet är nu bara vad man ska ha på sig. Hela eftermiddagen kommer gå åt att kombinera rätt dress. Inte för mycket och inte för litet, men man ska väl försöka va lite fin iallafall.

Försöken till att nätdejta går sisådär. Jag tar små steg i taget, men jag är alldeles för nervös att börja lämna ut mig själv. Det här veckans "In i kaklet" är nog det mest känslomässiga uppdrag jag kommer få av Ebba, och lyckas jag in nå målet har jag lärt mig en massa på vägen. Så nu vill jag hitta ett uppdrag, så att Ebba får något att bita i nästa vecka. Har du tips maila erik.boren@sr.se

Mitt uppdrag denna vecka i "In i kaklet" är att ordna en date genom att använda mig av nätet. Jag tror att jag har fått uppgiften för att jag har tjatat hål i huvudet på henne, om att jag inte har hittat den rätta. Igår publicerade jag min profilsida och skrev bara en massa bra saker om mig själv. Och sen trodde jag det skulle ske automatiskt att man fick en massa träffar, men icke. Det visa sig att gamla tråkiga traditioner och normer håller i sig även på nätet. För det är killen som uppmanas att uppvakta om det ska ske någonting, och det är nu jag oroar mig. Jag är ju grymt dålig på att ta första steget, och ska jag lyckas nå kaklet måste jag ta mig i kragen och skärpa till mig. Nu har jag kollat terrängen, och snart är det dags att ta kontakt.

Det är skönt att man är anonym och inte behöver ha så städat runt sig iallafall.

Har du tips eller har du träffat den rätta ute på nätet? Hör av dig och berätta morgonip4@sr.se

Det är så viktigt att man träffar rätt människor på livets väg, och idag inser jag hur bra det var att jag fick rätt musiklärarinna. För idag när det pratades Kal P Dal i sändning kände jag först att jag inte hade någon anknytning till Arlövs rockhjälte. Men efter en vända i mitt huvud kom jag på hur roligt jag och mina kompisar hade när vi sjöng "Jonnie" på musiklektionen under mellanstadiet. Det var alltid någon som tog rollen som mamma i låten. Eftersom ingen av oss hade kommit i målbrottet, så var det en lätt match att få fram pipig röst till textraden "Jonnie, jonnie, vart ska du gå, jag är så orolig för dig ikväll". Och sen sjöng kören "Men Jonnie sa bara...", och där klämde vi alla in i ett försök till mörk skånsk basröst "UT". Och alltid blev vi fulla i skratt, så att man tappade texten om när Jonnie gjorde intjack. Detta har nu blivit mitt Kal P Dal-minne, och jag tackar min musiklärarinna för detta, annars hade jag inte haft ett minne alls.

Test av simglasögon

Veckans "In i kaklet" har gjort att jag har testat en massa husmorstips, för att inte få tårar i ögonen när jag hackar lök.

Igår var jag på Eriksfälts församlings pensionärsträff. Jag hade blivit inbjuden av min gamla konfirmationspräst, Stefan Nilsson, som jag har haft sporadisk kontakt med under åren. Tanken var väl att jag skulle prata om P4 och varför det har blivit radio för min del. Men direkt började Stefan kolla hur bra mina minnen från konfirmationen var, och plötsligt stod jag där och skulle förklara det dubbla kärleksbudskapet. Jag lyckades svara rätt och sen kunde jag få samtalet på rätt bana. Det blev en härlig pratstund om morgonrutiner, humor och mitt recept på kroppkakor. Det var en härlig samling människor som hade kommit till kyrkan och tog del av samtalet på bästa sätt.

Grova bitar är vad det blir när jag hackar lök.

Igår tog jag tag i mitt nyårslöfte att lära mig mormors recept på kroppkakor. Jag tog hjälp av mor min, som jag trodde hade ett nerskrivet recept. Men det var ett recept skjutet från höften, men jag måste säga att vi sköt mitt i prick.

En kort sammanfattning: Riv en massa potatisar (det blev för hand i slutet, då matberedaren i pallade pressen), pressa ut det mesta av vätskan från potatisen genom en kökshandduk. Blanda i lite mjöl i den pressade potatisen, ställ åt sidan.

Hacka fläsket och löken i små bitar, och häll i lite kryddpeppar, rör om i bunke. 

Ta en stor klick pressad potatis i handen och jämna ut den som en plätta. Lägg lite fläsk och lök på plätten och tryck till så att du formar en boll, så att fläsket och löken inte syns.

Ta en stor gryta och koka upp rikligt mycket saltat vatten. Lägg kroppkakorna i vattnet och låt de sjuda i en timme.

Plocka upp kroppkakorna och servera med rårörda lingon och kaffegrädde. Om man vill kan man lägga lite smör i kroppkakan. 

Det är två år sen jag upptäckte en popkvartett från New York vid namn Vampire Weekend. Fina poplåtar med inslag från afrikanska rytmer och instrument. Lite som det Paul Simon höll på med på 80-talet. Och nästa vecka kommer deras andra album, och jag väntar så. Men tack vare dagens teknik kan man redan nu förlyssna på nätet. Så nu sitter jag vid skrivbord och knappar tangenterna till deras toner, och det enda jag vill är att dansa. Men det får bli senare i helgen. Trevlig helg!

Skånemästaren har Elvis-tema, och jag är sur att jag inte får tävla. Det finns säkert många därute som har bättre kunskaper om "The King of Rock n´Roll" än jag, men jag skulle vilja testa mig. Elvis har ju ett speciellt rum i mitt hjärta. Varje gång det blir karaoke så måste jag sjunga "Suspicious Minds", och min dröm är att en dag sjunga "Devil in Disguise" eller "Joshua fit the battle of Jericho" med en stor gospelkör. Sen skulle jag vilja glida runt i en prålig kostym och folk skulle bli ledsna när jag har lämnat en byggnad. Men det kommer aldrig hända och skulle det ske, så skulle många säga att jag bara kopierade. Men det hade varit kul att vara kungen för en dag.