Den 12 januari i Haiti. Efter skalvet som hade en magnitud på 7,3 följde flera kraftiga efterskalv. Omkring 200 000 personer befaras ha omkommit i den förödande jordbävningskatastrofen i Haiti. Och av de totalt tre miljoner som blivit hemlösa eller skadats är mer än en tredjedel barn. Många nu föräldarlösa och skadade. Mat, vatten och sjukvård saknas. Hjälpinsatserna har varit svåra att organisera och hjälpen har därför dröjt.
Sjuhärad direkt har varit i kontakt med Bassam El Nawajhah, sjuksköterska från Rydal, en av de många frivilligarbetare som deltar i räddningsarbetet i Hatit. Han jobbar just nu med att bygga upp ett basläger för FNs hjälparbetare på plats.
Bassam: ”Det landar otroligt många flyg här varje dag.”
På alla håll runt om i världen samlas pengar in till hjälparbetet. I Borås beslutade restaurangägaren Alex Hong att skänka dagskassan på 50 000 kronor till Läkare utan gränser. Och Röda korsets lokalföreningar i Fristad och Borås organiserade sig tidigt insamlingsarbetet.Röda Korset: ”Folk vill verkligen hjälpa till.”
Sättet att arbete med hjälpsinsatser vid katastrofer har ändrats under de senaste åren. Det handlar inte längre bara om att skicka iväg kunnig personal till platsen - utan också om samordning och i ett första skede bedömma vad det är som behövs berättar Kjell Wahlbeck, räddningschef vid Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund."Man skickar mindre team just i inledningsfasen."
