Katastroffilmen 2012 drar nu fulla hus på bio

Ragnarök, Armageddon, Apocalypsen. Att föreställa sig jordens undergång har människor gjort i alla tider och kulturer. Att visualisera den på bioduken har lockat filmskapare från filmkonstens barndom. Från början kom hotet ofta från rymden, i form av utomjordingars angrepp eller meteorer. Numera är fienden ofta vi själva.

 "Handlingen är ofta detsamma, men hotet varierar"

Isabelle Byh, filmstudentDet senaste exemplet på domedagsfilmer är  2012 som inspirerats av Mayaindianernas spådom om jordens undergång. Men denna genre innehåller många bra filmer. Honungs filmtipsare Isabelle Byh tipsar om sina favoriter.

sen filmkonstens barndom. Nu går 2012 för fulla hus på biograferna, och i filmtipset strax ska vi titta mer på den här jangern.

Djurkommunikatören Emelie Cajsdotter. Foto: Dan Hansson/Scanpix
Per Trollsveden. Foto: Hedvig Nilsson/SR Värmland

I Sverige finns ett antal så kallade djurkommunikatörer som säger sig kunna tala med djur.

En av dem bor i Karlstad. Han heter Per Trollsveden och har också skrivit en boken "Lär dig tala med djuren". För de som skulle vilja lära känna sitt eget husdjur bättre håller han också kurser i ämnet.

Amanda Ooms. Foto: Dan Hansson/Scanpix

Efter att ha varit mammaledig med tvillingar i östra Ämtervik har skådespelerskan Amanda Ooms börjat jobba igen. Förutom roller i Hannes Holms kommande film och deckare på TV innebär det också radio. Vid sidan av filmstjärnejobbet har Amanda Ooms alltid skrivit, och hennes krönikor kommer nu börja sändas i Honung.

För Honungs programledare Hedvig Nilsson berättar Amanda Ooms om varför hon bestämde sig för att flytta till Värmland, om kontrasten mellan röda mattan och huset på landet, och de tre stora bedrifter hon lyckats med efter att ha fyllt 40:
- Det är tre saker jag trodde att jag aldrig skulle göra, sluta röka, skaffa körkort och få barn, berättar Amanda Ooms, som också får hjälp att minnas sin långa karriär...

Ni har väl inte missat vår stora kröniketävling här i Radio Värmland? Nu sänder vi de bidrag som gått vidare. I Honung tisdag hörde ni Inger Anderssons krönika om bantning. Hennes "GI-bön" kan bli klassisk!

I Karlstad bor många thailändare och de har länge längtat efter ett ställe där de kan få utöva sin religion, buddhismen. Nu har det blivit verklighet!

Den nystartade buddhistiska föreningen hyr en lokal på Norrstrand i Karlstad. Lokalen heter Sa La Tham och där bor nu en thailändsk munk. I framtiden hoppas föreningen kunna bygga ett eget tempel, det berättar Plan Chaisarttra, thailändska som bott i Sverige sen 1980.

Ingela och Bengt af Geijerstam

Järnets rike, en värmländsk världshistoria. Så heter Ingela och Bengt af Geijerstams bok som handlar om stångjärnstillverkningen i Värmland på 1600-talet och framåt - en tid då Värmland var världsledande.

Som ättlingar till Bengt Gustav Geijer som kom att grunda Uddeholmsbolaget sover stockholmsparet ibland över i Geijersgården i Ransäter, ett hus där det sägs spöka...

1930. Foto: Bertil Norberg/Scanpix
1940. Pressens bild/Scanpix

Tvättstugan har blivit rykande het! Knappt har debatten om jeans som inte ska tvättas på ett halvår svalnat, förrän Nordiska museet öppnar en utställning om dennna svenska konflikthärd. Utställningen heter rent och slätt "Tvättstugan", och i en annan utställning på Arbetets museum berättas tvättandets historia.
"Tvättstugan är en svensk institution"
Tvättbrädor, kar och isvakar

Honung har smittats av trenden och får en lektion i basal tvättkunskap av hushållslärare Karin Wistrand Kardemark, som anser att vi idag tvättar våra kläder lite för ofta.

- Ofta räcker det med att vädra och ta bort fläckar som man gjorde förr.

Army of Lovers 1993. Foto: Stefan Hyttfors/Scanpix

- 90-talsmodet kommer tillbaka!

Det säger Marielle Magnusson, modestylist och personal shopper från Sunne. I en tillbakablick minns hon och Camilla Thulin från 90-talsgruppen Army of Lovers hur vi såg ut på 90-talet. Många stilar florerade, som grunge och en mer glamourös stil. Läs mer på vår temasida om 90-talet!

Hon är glamourmodellen från Munkfors som retat gallfeber på internet med sin värmländska dialekt. Över 61 000 personer har sett hennes videoblogg på Aftonbladet där Angelica härmar Bengt Alsterlind i Hajk och Pölsa i Smala Sussie, och en del kommentarer är beska.
"Det är konstigt att man måste vara halvnaken för att visa hur en dialekt låter" är en av de mildare varianterna.

- Det får folk störa sig på bäst dom vill. Jag får alltid mycket kommentarer när jag lägger ut nåt klipp, säger Angelica som också driver en blogg om livet som glamourmodell.


Angelica Jansson. Foto: Johnny Wohlin (Bilden är beskuren)- Det är ju aldrig nån som kommer fram till mig och säger "vad motbjudande du är som viker ut dig", men på internet går det bra när man inte behöver stå för vad man tycker.

I Honung berättar Angelica också om livet som glamourmodell i flickfotografen Bingo Rimérs stall, och bilderna i amerikanska Playboy...

Tomas Hiding. Foto: Hedvig Nilsson/SR VärmlandTomas Hiding är en av alla dem som vänt sig till en sierska, och den erfarenheten fick honom att börja granska branschen.

- Nuförtiden har det blivit väldigt populärt att vända sig till sierskor, och det beror till stor del på den ekonomiska krisen, tror Tomas Hiding.

"Man kan likna branschen vid ett lotteri"

I Honung delar han med sig av de knep som han har upptäckt är vanliga i branschen.

Christina Alamaa och en 1800-talskarta över Vänern, mätt från isen. Foto: Hedvig Nilsson/SR Värmland

Att det numera går att  bläddra i kyrkböcker hemma i datorn har inneburit en revolution för släktforskningen och nu blir det ännu bättre.

Istället för att bara läsa om sina anfäder kan man nu också se hur det såg ut på deras tid. Hur såg det tex ut i Ölme socken på 1700-talet, eller i Vitsand på 1600-talet?

Tack vare en av de största digitaliseringsprojekt som genomförts i Sverige är världens största kartskatt, "Arken" öppen och sökbar för allmänheten och Värmland är ett av de sista län som blev inscannade.

Christina Alamaa på lantmäteriverket berättar mer.

Många har profiterat på Selma Lagerlöfs namn genom åren, men på Quality hotell Selma Lagerlöf i Sunne vill man verkligen göra skäl för namnet. Nu ska hela personalen genomgå en skräddarsydd utbildning i litteraturvetenskap på Karlstads universitet. Nu ska hela personalen genomgå en skräddarsydd utbildning i litteraturvetenskap på Karlstads universitet.

Mattias Nord, VD Quality Hotell Selma Lagerlöf"Selma Lagerlöf i berättarkonsten" heter den halvårslånga kursen som ger akademiska poäng. Reaktionerna bland hotellpersonalen var blandade, när de fick höra talas om sin nya kompetensutveckling, berättar VD Mattias Nord:

- Många av dem har kanske inte gått på en universitetsutbildning förut, men de allra flesta tycker att det ska bli spännande.

Mjölet till barkrböd får man från tallens innerbark. Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Barkbrödet gör renessans som hälsokost. Den gamla nödfödan har visat sig vara fullproppad med vitaminer, mineraler och antioxidanter och säljs på hälsokostaffärer i Finland för 500 kronor/kilot.

Barkmjölet kan man tillsätta i vilket bröd som helst, efter smak. Foto: Leif R Jansson/Scanpix

I Sverige är det svårt att få tag på barkbröd, så Bengt Sandberg i Torsby har tagit barken i egna händer, och bakar själv.
- Det smakar inte alls illa, det är en smaksensation på sitt vis, det där lite kådiga beska, berättar Bengt. 

Internet är det nya offentliga rum där vi uttrycker sorg och saknad.

På den nystartade sajten evigaminnen.se uppmanas besökare att hedra sina bortgångna genom att tända virtuella ljus och skapa minnessidor. 

- Jag vill skapa en trend att det ska bli lika naturligt med dödsannons i tidningen som att skapa en minnessida, säger VD Sebastian Vanneryr som fick idén när han var på väg till en begravning av en nära anhörig.

"Man vill visa omvärlden att någon har gått bort"

Att vi visar vår sorg på internet är naturligt, men inte alldeles okomplicerat. Det säger Esbjörn Hagbeg, biskop i Karlstad stift.

Luciano Berghello synar Hedvigs sedlar. Äkta eller inte?

Kan du skilja mellan en falsk och en äkta sedel?

På en svensk sedel finns faktiskt upp till 50 olika säkerhetselement som hjälper dig! Det berättar, Luciano Berghello, professor i pappersteknik på Karlstads universitet. Som säkerhetsansvarig och vice VD på topphemliga Tumba bruk var han med och utvecklade det som under en tid var världens säkraste sedel: den svenska femhundringen.

Det som Luciano inte vet om sedlar är inte värt att veta. Visste ni till exempel att svenska sedlar fick vattenmärken tack vare att holländare kidnappades till bruket på 1700-talet?

Att pappor är med när deras barn föds är självklart i Sverige idag, till skillnad mot förr när de fick stå utanför och vänta. En framgång för jämställdheten förvisso, men något som gått förlorat på vägen är det stöd som födande kvinnor i alla tider fått från sina medsystrar.

- Förr i tiden samlades kvinnor runt den födande för att ge henne stöd och erfarenhet, berättar Lycka Lindström som tar uppdrag som doula. Mot betalning bistår hon kvinnor när de föder barn.
- Barnmorskorna gör ett fantastistiskt jobb, men de kan inte alltid vara inne på rummet och då kan det vara skönt att ha nån som finns där för en hela tiden.

Sen förlossningen flyttade in på sjukhus under 1900-talet har det blivit säkrare att föda barn rent medicinskt, men det är inte bara detta som gör en förlossning lyckad eller misslyckad, anser Lycka Lindström.
- Jag tar inget medicinsk ansvar utan det jag värnar om är upplevelsen av att föda barn.