Efter mötet med förbundskansler Angela Merkel sa Fredrik Reinfeldt att han gärna ser att det förslag till EU-konstitution, som nu finns, bantas och att det istället kallas för fördrag.
– Om man gör en förminskning av det stora, som har antagits av en del, så borde det vara enklare att anta så länge det inte innebär en förskjutning av makt eller innehåll.
– Jag tror till exempel även att länder som har ratificerat skulle vara positiva till att man tar bort den här känslan att det är någon slags konstitution som kan missförstås som en europeisk statsbildning som det inte alls är fråga om. Om det kan föras åt sidan, tror jag att fler i realiteten kan se att det handlar om ett fördrag som gör att EU kan fungera bättre, kan fatta beslut och fortsätta den viktiga utvidgningen, säger Fredrik Reinfeldt.
Under det tyska ordförandeskapet i vår är frågan om hur EU ska styras i framtiden den största och tyngsta frågan. Det förslag på konstitution som finns, sa både Frankrike och Holland nej till i folkomröstningar för snart två år sedan.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har nu som mål att vid toppmötet i juni kunna presentera en lösning som samtliga 27 EU-medlemmar så småningom kan godkänna, senast i så fall år 2009.
Men hur hennes förslag till en konstitution kommer att se ut är oklart. Under våren kommer Angela Merkel att föra samtal med samtliga EU:s stats- och regeringschefer för att hitta en röd tråd. Och om den debatten och hur Sverige tar ställning, den frågan vill Fredrik Reinfeldt avvakta med.
– Jag har från svensk utgångspunkt sagt att för oss är det viktigt att veta vad det är vi förhåller oss till. Jag vill kunna berätta för svenska folket: blir det det här fördraget, är det en mindre del av fördraget och när vi vet det ska jag gärna föra det till en diskussion med partier i min egen allians och med socialdemokraterna kring hur vårt svenska beslutsfattande ska gå till, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.
Kristian Åström, Berlin
kristian.astrom@sr.se
Prenumerera här
