Claes-Göran Aggebo arbetar vid utbildningsinspektionen på Skolverket.
– Skolor som har en konfessionell inriktning ser genomsnittligt ut som andra fristående skolor, de har samma typ av brister, och omfattningen av brister är ungefär densamma som för andra fristående skolor. Bristernas karaktär är heller inte annorlunda än de som finns på kommunala skolor, säger Claes-Göran Aggebo.
De senaste åren har debatten växt kring konfessionella, religiösa friskolor. Socialdemokraterna vill stoppa konfessionell undervisning, och vill att Skolverket ska göra en trovärdighetsbedömning om skolan kommer att följa läroplaner och allmän värdegrund, annars ska den inte få starta.
Kräver samhällets förtroende
Folkpartiets skolminister Jan Björklund vill att samhället ska ha förtroende för skolornas huvudmän, för att skolorna ska få starta.
Skolverket håller nu på med en fördjupad studie av dom senaste årens inspektioner av 470 friskolor, varav 44 är konfessionella. Den visar att de konfessionella friskolorna är ungefär lika bra eller dåliga och har ungefär lika många och liknande brister som andra skolor har.
Nästan hälften, 20 av de 44 konfessionella skolorna, hade ingen brist alls, enligt Skolverkets inspektörer.
Brister i styrning
De andra skolorna hade i första hand brister som handlade om skolans styrning och ledning, skolans kvalitetsarbete och elever i behov av stöd. Mer ovanliga bristområden gällde betygssättning och avgifter.
I debatten kritiseras ibland konfessionella friskolor för att påverka barnen i religiös riktning, att undervisningen inte är saklig och allsidig. Sådana brister har förekommit i en del fall, men de är mycket ovanliga, enligt Skolverkets studie.
Kristdemokraten Gunilla Tjernberg är glad över studiens resultat.
– Det pågår ett märkligt drev gentemot de konfessionella friskolorna, där ingen tydlig har kunnat förklara vad problemet är. Det har levererats väldigt många luddiga besked, och väldigt lite fakta, säger Gunilla Tjernberg.
Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se
