Varje gång en dator kopplas upp mot internet tilldelas den en ip-adress, en kod som identifierar datorn och som används när den skickar och ta emot information. I praktiken är ip-adresser en sorts digitala fingeravtryck som gör det möjligt att se vad en dator har använts till.
Se över reglerna
När polisen utreder brott på nätet är IP-adresser ofta det enda spåret. Men det är bara internetoperatörerna som vet vilken kund som använt vilka ip-adresser och den informationen kan polisen bara begära ut om brottet kan ge fängelse.
Men det vill regeringen ändra på, skriver tidningen Riksdag och Departement. En utredning ska se över reglerna kring ip-adresser och i regeringens förslag kan det bli möjligt för polisen att kräva ut IP-adresser även vid brott som bara ger böter, till exempel fildelningsbrott.
Början av utredning
Regeringen föreslår också i utredningsdirektivet att polisen ska få tillgång till ip-adresser redan i början av en brottsutredning, innan det finns någon misstänkt gärningsman.
Det skulle för första gången göra det möjligt för polisen att spana förutsättningslöst på internet för att hitta tänkbara gärningsmän.
Jon Torkelsson
jon.torkelsson@sr.se
