Richard Zamani är projektledare på Unga KRIS, Kriminellas Revansch i Samhället. Han satt på ungdomsanstalt i ett år men när han kom ut var han tillbaka på ruta ett igen.
– Jag bodde kvar hos min mamma, hade ingen sysselsättning och jag hade flyttat tillbaka till min gamla förort där problemen hade uppstått en gång i tiden. Så det tog inte mer än två månader efter mitt straff på SiS (Statens institutionsstyrelse) innan jag hamnade i kriminalvårdens händer för ett antal grova brott.
Den vård som ges inne på anstalterna ger liten effekt om eftervården inte fungerar. Nu vill SiS, Statens Institutionsstyrelse, som driver hemmen att lagen ändras så att även eftervården blir en del av straffet och obligatorisk.
– Jag menar att det här behöver vara mer tvångsmässigt. Vi behöver mer muskler för att se till att det händer något efter tiden på institution, säger Ewa Persson Göransson, generaldirektör på SiS.
Fungerar dåligt
I dag är det socialtjänsten som ska ta emot de ungdomar som skrivs ut men det fungerar dåligt enligt SiS.
Justitieminister Beatrice Ask håller med, hon säger att eftervården ska ingå i straffet.
– Hela poängen med påföljden måste vara att de här ungdomarna ska hamna rätt. I dag vet vi att vi har väldigt höga siffror när det gäller återfall till brott och då måste vi göra något ordentligt, så det kan inte vara frivilligt.
De flesta partier positiva
Talespersoner för samtliga partier i riksdagen, utom folkpartiet, säger i dag att SiS förslag är intressant. Frågan är om straffen i och med detta blir längre eller kortare.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill inte att straffen ska bli längre. Något övriga partier är öppna för.
– I så fall måste man nog ta längre tid i anspråk men det är nog väl investerade månader, säger justitieminister Beatrice Ask.
Johanna Sjövall
johanna.sjovall@sr.se
