Regeringens beslut att göra arbetslöshetsförsäkringen obligatoriskt är kontroversiellt i fackföreningsrörelsen och oppositionen, som i förlängningen tror att det kan leda både till sämre ekonomiskt skydd för de arbetslösa och försvagade fackföreningar.
Regeringen får mothugg även av dem som tycker att det är fel att människor inte själva ska kunna välja om de vill teckna en försäkring eller inte, senast på tisdagen på ledarplats i obundet moderata Svenska Dagbladet.
Efter regeringens förändringar i a-kassan med högre avgifter och strängare krav har 100 000-tals löntagare lämnat försäkringen och nu står drygt en miljon utanför. Hur de ska hittas igen, vem som ska leta reda på dem och vem som ska kräva in avgifter från dem är några frågor som regeringens utredare ska lämna förslag på.
Fackföreningarnas centralorganisationer vill ha kvar dagens koppling mellan medlemskap och a-kassa, men tänker inte acceptera att driva in avgifter från dem som är oorganiserade.
Ett alternativ skulle kunna vara att Skatteverket, som har koll på allas inkomster, skulle kunna ta in de framtida avgifterna, men enligt flera personer med insyn i arbetet vill regeringen inte det. Skälet skulle vara att den nya avgiften då kan uppfattas som en ny skatt i stället och det är inte meningen.
Utredaren kommer, enligt samstämmiga uppgifter, att få tilläggsinstruktioner och mer tid för att hitta andra alternativ till hur uppbörden av avgifterna skulle kunna skötas.
En annan delikat fråga är hur hög den nya avgiften skulle bli. En uppgift säger att skyldigheten att betala avgift skulle införas vid en årsinkomst på idag drygt 110 000 kronor, eller 2,7 prisbasbelopp. Avgiftens storlek ska, tycker facket i alla fall, inte sättas lägre än den som tas ut av dem som är med i en a-kassa knuten till ett fackförbund. Det skulle i så fall kunna innebära relativt höga avgifter även för personer med låga inkomster.
Inger Arenander
inger.arenander@sr.se
