– En tänkbar förklaring är att det är en reaktion på regeringsskiftet som tar sig sådana uttryck, säger docent Lennart Nilsson vid Göteborgs universitet.
– En annan förklaring är att vi i medierna sett en mer kritisk granskning, en mer negativ debatt kring friskolorna och deras roll än tidigare.
Svensken har egentligen aldrig varit så förtjust i friskolorna. Det har den årliga SOM-undersökningen från Göteborgs universitet visat år efter år i tio år.
Men mellan 2003 och 2005 skedde en förändring i opinionen, friskoleanhängarna blev för första gången något fler än motståndarna.
De senaste två åren har man i SOM-undersökningen sett stödet till friskolorna störtdyka, i hela landet och bland alla partierna. För att i fjol hamna på den lägsta nivån hittills.
Det är inte allt. Om det offentliga måste spara, så står friskolorna först på nedskärningslistan, om svensken får bestämma.
Friskolornas riksförbund är inte säkert på om SOM-undersöknings frågor är rätt ställda. Visst kan rapporteringen om bristerna i friskolor, till exempel den låga andelen behöriga lärare, påverka opinionen.
Men den bästa mätningen är efterfrågan från lärare och elever, säger kanslichefen Carl-Gustaf Stawström.
– Vad som visar sig är att allt fler elever och föräldrar tycker att friskolorna är ett klart alternativ, säger Carl-Gustaf Stawström.
Ivan Garcia
ivan.garcia@sr.se
