– Jag cyklar överallt, alltid. Det är bara att anpassa sig och ta det litet lugnare, säger cyklisten Karl Larsson i Linköping.
Det är många som liksom Karl Larsson idag väljer cykeln som transportmedel, framför allt i de litet större städerna. I exempelvis Stockholm har cyklandet gått upp 50 procent på tio år, och vintercyklingen har ökat ännu snabbare. Men den intervjustudie som konsultföretaget WSP gjort på uppdrag av Vägverket, visar att valet att ta cykeln ofta styrs av helt andra faktorer än man tidigare trott.
– Det är ju förvånande eftersom gängse bilden av cyklisten är att man cyklar mycket för att man inte har råd med något annat, och att det är mycket unga människor, folk som inte tjänar så mycket pengar. Den bilden stämmer ju inte alls, säger forskaren Maria Börjesson.
Hur ser det ut då?
– Det är höginkomsttagare. De cyklar mycket långa sträckor. Det är väldigt medvetna människor som värderar förbättringar högt.
Enligt de intervjuer Maria Börjesson gjort med hundratals cyklister värderas olika åtgärder för cyklisternas bekvämlighet och snabba framkomlighet oväntat högt när det gäller att välja transportslag.
Cykelbanor, färre hinder i form av till exempel stopp vid rödljus men också åtgärder som fler cykelställ väger tungt.
Enligt studien betyder det därmed mer än man trott om samhället lägger pengar på bättre och säkrare cykelstråk.
– Det är lönsamt, eftersom åtgärderna värderas så högt av cyklisterna. Förbättringarna är viktiga för cyklisterna, säger Maria Börjesson.
Vad skulle det innebära för samhället om man genomför de här åtgärderna.
– Förhoppningsvis att vi får ett ökat cyklande, men också mer nöjda trafikanter och bättre tillgänglighet i storstäderna.
Men samtidigt finns ju en diskussion om hur cyklisterna far fram, att det är trafikfarligt?
– Det är ju ytterligare en anledning till att man ska se till att ordna det för dem så att det inte blir farligt, säger forskaren Maria Börjesson.
Men studien visar också att många cykelpendlare kan komma att välja andra färdsätt om dom blir mer bekväma och billigare, och därför gäller det enligt Maria Börjesson att kommunerna ser cyklingens möjligheter.
Enligt Karl Larsson som tar sig fram på isiga cykelvägar i Linköpings centrum finns det absolut mer som skulle kunna göras även här för alla som cyklar.
– Linköping är väl rätt bra som stad så, med tanke på att det är mycket studenter som cyklar. Men visst, jag tycker man skulle kunna ha ännu mindre biltrafik i innerstaden, till exempel, säger linköpingsbon Karl Larsson.
Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se
