Demoskops siffror i procent följt av Novus och Sifo. Resultat från EU-valet 2004 inom parentes.
Socialdemokraterna: 35,9; 29,1; 32,6; (24,6)
Miljöpartiet: 7,6; 8,7; 8,3; (6,0)
Vänsterpartiet: 5,6; 7,1; 4,3; (12,8)
Moderaterna: 24,1; 25,3; 25,6; (18,3)
Folkpartiet: 5,5; 8,8; 7,7; (9,9)
Centerpartiet: 7,4; 4,8; 5,6; (6,3)
Kristdemokraterna: 3,5; 5,2; 4,5; (5,7)
Piratpartiet: 7,9; 6,0; 5,5 (-)
Sverigedemokraterna: 1,1 ; 2,1; 2,2; (1,1)
Junilistan: 1,2; 2,0; 2,1 (14,5)
Demoskop intervjuade 1 003 personer under perioden 13-20 maj. Novus Opinion intervjuade 2 000 personer 5-18 maj. Sifo intervjuade 1 898 personer 4-14 maj.
Källa: TT
– Opinionsmätningar inför ett EU-val är det svåraste som branschen kan ge sig in på. Om man tar dem med en nypa salt i vanliga fall så ska man ta dem med två nävar salt den här gången, säger Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap i Göteborg.
Felmarginalen är större och det borde man var tydlig med alltså?
– Ja, det tycker jag. Man har med en massa människor som svarar på frågorna man som inte kommer att rösta. De människor som svarar kanske tänker på allmän partisympati. Vi har inte lärt riktigt att svara på de här frågorna som om det vore ett Europaparlamentsval plus att det finns ett antal nya eller annorlunda partier som ställer upp.
Felmarginalen i EU-mätningarna är större än vid vanliga val. I de senaste mätningarna från såväl Synovate som Demoskop är det ungefär hälften av de tillfrågade som inte vet om de kommer rösta eller vad de ska rösta på. Vid Sifos senaste mätning lämnade var tredje tillfrågade inte något besked alls.
Med färre besked ökar automatiskt felmarginalen och med lågt valdeltagande är det osäkert om de som i mätningarna säger att de ska rösta, verkligen kommer att göra det.
Dessutom bestämmer sig väljarna allt senare och därmed blir det svårare för opinionsinstituten att fånga vilket parti som får den slutgiltiga rösten.
Nicklas Källebring, opinionsanalytiker vid Synovate, bekräftar att osäkerheten är stor.
– Det är för tidigt att uttala sig om hur valresultatet kan tänkas se ut, utan man får helt enkelt vänta och se, säger han.
Med tanke på att det är en så stor osäkerhet vore det inte bättre att avvakta med att publicera resultatet?
– Nej, det tror jag inte för då hamnar man i en situation där partier har möjlighet att genomföra sina privata mätningar och då har de tillgång till information som väljarna inte får.
Möjligen kommer Synovate att mäta ända fram till valdagen för att få fram eventuella förändringar på slutet, säger Nicklas Källebring.
Mikael Gilljam, vill trots osäkerheten ha kvar mätningarna då de höjer intresset för valet och möjligen har ett visst värde i sig.
– Jag skulle inte våga gissa utifrån mätningarna om Moderaterna eller Socialdemokraterna kommer att bli största parti till exempel. Men däremot förändringar som sker successivt, om något parti är på väg uppåt hoppas jag i alla fall att det indikerar något, säger han.
Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund håller med om att EU-mätningarna är mer osäkra.
– Värdet av varje enskild mätning blir mindre och slagen mellan olika mätningar blir betydligt större, säger han.
Hur påverkar det er som parti?
– Jag tror inte att det spelar någon större roll utan människor kommer att fatta beslut när man närmar sig valdagen utifrån hur debatten har gått, säger Göran Hägglund.
Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se
