I ett tv-tal kallar han det själv för en minskning med mellan 10 - 15 procent. Men eftersom nedskärningen räknas från 1990. Då hade Ryssland många stora smutsiga industrier kvar från sovjettiden så i praktiken innebär det en ökning från dagens utsläppsnivå.
Miljöminister Andreas Carlgren är inte nöjd med Rysslands nya målsättning.
– Det är ett första erkännande att klimatproblem är stora och hotfulla. Det är det som är bra. Däremot är jag besviken på målsättningen som är alldeles för låg.
Att det nya målet faktiskt tillåter Ryssland att öka sin utsläpp från dagens nivå, eftersom utsläppen var så höga 1990 den beräkningen har nyhetsbyrån Reuters gjort. En minskning som egentligen är en ökning, det skulle kunna ses som ett sätt att vilseleda omvärlden. Men så långt vill inte miljöministern Andreas Carlgren inte gå.
– Möjligen ett sätt att förhandla, men det är i alla fall inte det som kommer att vara acceptabelt i slutänden. Det betyder också att den rika världens bud är alldeles för lågt.
Blir du arg på Ryssland som föreslår en minskning som i själva verket är en ökning?
– Det är inte ilska som är det avgörande, men det kommer inte att räcka.
De flesta länder använder 1990 som år att jämföra med och det är bra att alla använder samma år tycker Carlgren. Frågan är bara hur mycket länderna ska minska. Sverige tänker minska med 40 procent.
Under den stora klimatkonferensen i Köpenhamn i höst måste Ryssland, USA, Kina och alla andra länder jämka ihop sina bud och försöka komma fram till verkliga nedskärningar i utsläppen av växthusgaser. Men just nu ser det inte så bra ut säger Naders Turesson som är chefsförhandlare för Sverige vid FN: s klimatförhandlingar.
– Det vi skulle behöva är nedskärningar på 30 procent i förhållande till 1990 års siffror. Det som föreslagits ligger ganska långt därifrån. Situationen är alltså rätt bekymmersam just nu.
Jonas Fredén
jonas.freden@sr.se
