Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges kommuner och landsting, tror att 90-talets stora nedskärningar har bidragit till förbättringarna.
– Jag är övertygad om att en del av de sjukhusnedläggningar vi redan har haft har varit bra för vården och att det fortfarande kan finnas exempel på nedläggningar som kan vara bra för vården därför att man kan koncentrera resurserna. Det är ganska mycket akutsjukvård i dag som kräver väldigt avancerade resurser, väldigt avancerad apparatur och personal med specialutbildning. Och det klarar inte alltför små enheter, säger Göran Stiernstedt.
Den ekonomiska krisen i början av 90-talet ledde till stora nedskärningar inom sjukvården. Under decenniet lades var tredje akutsjukhus ner. Personalen minskade med 20 procent och antalet vårdplatser sjönk till hälften.
Men Sveriges kommuner och landstings nya rapport visar att minskningen av vårdplatser har planat ut under 2000-talet och nedläggningarna har minskat. Dessutom har vårdtiderna minskat kraftigt.
Enligt Göran Stiernstedt beror det framför allt på en omställning från akutsjukvård till planerad sjukvård och den medicintekniska utvecklingen.
Men det finns fortfarande många utmaningar kvar för vården. Antalet äldre som kommer att behöva vård ökar och den ekonomiska krisen som vi är i nu kan leda till att fler sjukhus läggs ner, säger Göran Stiernstedt.
– I den nuvarande ekonomiska situationen har vi inget annat val än att dra ner. Utmaningen är att göra det med ett långsiktigt tänkande och att fortsätta att effektivisera verksamheten, säger han.
Cecilia Khavar
cecilia.khavar@sr.se
Andrea Hökerberg
andrea.hokerberg@sr.se
