Det visar en ny studie där forskare har följt cirka 270 000 personer som bott i 20 av de mest utsatta stadsdelarna i Stockholmsregionen.
Mönstret är entydigt säger Roger Andersson, professor vid urban- och bostadsforskningsinstitutet i Gävle.
– De mer resursstarka lämnar och det fylls på av personer som har en svag position på bostadsmarknaden och de allra svagaste är nya flyktingar i Sverige.
Roger Andersson och Åsa Bråmå har följt alla de 270 000 personer som bott i ett 20-tal stadsdelar i Stockholmsområdet under hela 1990-talet. Det är områden som fått stöd från miljardinsatserna storstadssatsningen och ytterstadssatsningen, där målet var att bryta segregationen.
Segregationen ökade på 90-talet
Men andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från 57 procent till 73 under perioden.
De som nu flyttar ut är framför allt invandrare som etablerat sig i samhället och fått jobb och stadiga inkomster:
– Det är väldigt tydligt att de som flyttar ut har klart högre arbetsmarknadsförankring och inkomster än de som flyttar in. Av dem som flyttar ut ur områdena har 50-60 procent jobb. Av dem som flyttar in är det 10-30 procent, en mycket stor skillnad, säger Roger Andersson.
Vill att barnen ska växa upp med svenskar
En av dem familjer som valt att flytta är familjen Saganda. De lämnade invandrartäta Hjulsta för att det var för få svenskar där, säger Mengi och Nihad Saganda.
– När vi fick barn ville vi flytta därifrån. Vi ville att våra barn skulle växa upp i ett område där det även finns svenskar.
– Vi tänkte att om man inte träffar svenskar så bor man inte i Sverige. Våra barn ska växa upp även med svenska barn.
Katja Magnusson, P1 Morgon
katja.magnusson@sr.se
I samarbete med Amun Abdullahi Muhammed
och Jasna Carlén, SR International.
