Ekot har ställt frågan: ”Tänker du ställa upp för omval nästa mandatperiod?” till riksdagsmännen och alla utom en som är på semester har svarat.
Drygt 200 ledamöter svarade ja på frågan. De övriga har svarat nej, de tänker inte ställa upp, de vet inte hur de ska svara eller de vill inte svara ännu.
Stora skillnader mellan blocken
Men mellan blocken är det stora skillnader.
Svaren visar att det hos socialdemokraterna och samarbetspartierna i dag är färre än hälften som vet att de ska ställa upp för omval.
Bland de borgerliga partierna är det tvärt om. Här är de som absolut vill sitta kvar i riksdagen i stor majoritet, de är dubbelt så många. Ibland nästan tre gånger så många än de borgerliga ledamöter som inte vill ställa upp för omval eller som inte kan eller vill svara i dag.
Statsvetaren Jörgen Hermansson vid Uppsala universitet forskar kring avhopp från riksdagen. Han anser att de låga siffrorna bland socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet tyder på att deras ledamöter håller på att ta ut en valförlust nästa år i förskott.
– Min spontana reaktion är att det skulle kunna spegla ett slags psykologi: ”vad kommer hända efter valet”. De borgerliga andas tillförsikt; nu har de chansen att över, medan regeringsunderlaget, de nästan inriktar sig på valförlust, säger han.
Ett trendbrott
Att osäkerheten om att fortsätta är större i vänsterblocket än i högerblocket är enligt Jörgen Hermansson ett trendbrott.
– Huvudmönstret från 1970 och framåt det är senast det motsatta. Sannolikheten för att en borgerlig ledamot ska väljas ut är något högre. Enligt samma psykologiserande tolkning kan man säga att de här tre decennierna som vi har haft enkammarriksdag har det varit ganska hopplöst att vara borgerlig riksdagsledamot, det är socialdemokraterna som vinner val, säger Jörgen Hermansson.
Behöver funderare
Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Britt Bohlin, tror att de många osäkra socialdemokraterna beror på att partiet inte har kommit igång med nomineringarna till nästa års riksdagslistor än.
Och att många vill ta sig en extra funderare innan dess.
– Det viktigaste scenariot är nog att man vill höra hur medlemmarna ser på det. Det kan hända att man står i valet och kvalet, man kanske hellre vill ägna sig åt politik på hemmaplan för att familjesituationen ser ut så. Å andra sidan kanske man kan övertalas till att stanna kvar ytterligare en mandatperiod i riksdagen. Man kanske vill prata med både partikamrater och familj för att bestämma hur man vill ha det framledes, säger Britt Bohlin.
Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se
Victoria Gaunitz, research
victoria.gaunitz@sr.se
