- Tyvärr ser vi att än så länge har Sverige och svenska regeringen inte ändrat inställning utan snarare försvarat sitt agerande trots den mycket allvarliga kritiken från ett FN-organ, säger Madelaine Seidlitz som är jurist hos Amnesty.
FN:s tortyrkommitté har tidigare hårt kritiserat att Sveriges regering avvisade de båda egyptierna Ahmed Agiza och Muhammed Al Zery, trots att regeringen enligt kommittén borde ha vetat att de riskerade tortyr när de kom tillbaka till Egypten.
Rekommenderar åtgärder
Amnesty har skrivit till regeringen och rekommenderat åtgärder av FN:s allvarliga kritik, men inte fått något svar.
– Regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder. Vi har förbättrat asylprocessen, gett riktlinjer till polisen vad gäller avvisningar och arbetar oerhört intensivt för att få den egyptiska regeringen, som är de ansvariga, att gå igenom vad det är som har hänt dessa två män i Egypten. Det vet vi fortfarande inte, säger migrationsminister Barbro Holmberg.
Kritiken riktar sig mot ert agerande då. Beklagar du det?
– Om det skulle uppstå en liknande situation igen skulle avvisningen självklart inte se likadan ut, säger hon.
Amnesty upprepar också sin kritik av Sveriges asylpolitik. Asylsökande får otillräcklig prövning därför att deras asylskäl anses som uppenbart ogrundade.
Vissa asylsökande skickas tillbaks till ursprungsländerna, trots tydliga risker för trakasserier eller rentav tortyr.
Andra länders ansvar
Barbro Holmberg avvisar Amnestys kritik med att andra länder egentligen ska ta hand om de här asylsökande.
– Vart tredje asylärende är en omedelbar avvisning. Många av de är så kallade Dublinfall, fall där ansvaret för att pröva sin asylansökan ligger på en annan EU-stat. Det är människor som har sökt asyl i något annat land. Då skickar man snabbt tillbaka de människorna så att de ska få sitt asylärende prövat så snabbt som möjligt, säger hon.
Årsrapporten präglas annars av hur världens mäktigaste regeringar enligt Amnesty spelar högt med mänskliga rättigheter.
Terrormisstänkta sitter fängslade
USA kritiseras för att tusentals terrormisstänkta hålls fångna utan rättegång i Irak, Afghanistan, och på Guantánamo. Storbritannien kritiseras för sina skärpningar av terrorlagarna i fjol.
Kina uppmärksammas för sina många avrättningar och både Ryssland och Tjetjenien klandras för att begå svåra övergrepp under sin konflikt.
Ändå finns vissa tecken på positiv utveckling anser Amnesty och anger som ett exempel att folkopinioner, och även politiker på många håll började utmana överträdelser som görs under förevändning av kampen mot terrorismen.
Annika Digréus
annika.digreus@sr.se
