Det var knappast med glädje som kriminalvårdens fackliga företrädare i södra Sverige presenterade undersökningen om arbetsmiljön inom myndigheten. Undersökningen är gjord på hälften av de fackligt anslutna som jobbar inom kriminalvården.
Över hälften uppger att man det senaste året varit utsatt för våld eller hot om våld och att de stora besparingskrav som finns på kriminalvården gör att man ofta får arbeta ensam, något som skapar otrygghet.
Det är också nedskärningar och besparingar som man uppger som anledning till att personalen känner sig allt otryggare på arbetsplatsen.
– Man blir hotad med ord eller när man öppnar en dörr kan man få en rak höger. Det kan även hända utanför jobbet, när man går till och från jobbet kan man bli hotad, de säger att de vet var man bor eller jobbar, säger Britt Jönsson jobbar på häktet i Malmö.
En av orsakerna till det ökade våldet är att man inom kriminalvården fått helt nya grupper att hantera.
– När man ändrade lagstiftningen inom psykiatrin så hamnade ju folk som jag tycker borde ha hamnat där hamnar hos oss istället. Och vi är ju inte klädda för det, säger Ing-Marie Persson på Seko.
När man pressenterade rapporten pratade man också om att man inte kan förstå den senaste tidens prat om att stänga häktena i exempelvis Ängelholm och Trelleborg, samtidigt som man har fler personer intagna än man haft under de senaste femton åren.
För redan nu så ägnar man mycket tid åt att flytta personer mellan olika häkten för att se till att man inte ska behöva ha flera personer i samma celler.
– Vi har många i dag av våra intagna som tillbringar mycket tid i bila, och de kommer att bli fler. Man undrar ju vad det kostar, säger Ing-Marie Persson, kriminalvårdare och facklig företrädare.
Nu vänder man sig till regeringen och justitieminister Beatrice Ask för att få mer pengar för att arbetsmiljön ska bli bättre.
– Polisen har fått pengar, tingsrätten har fått pengar, men vi är bortglömda, säger Ing-Marie Persson.
Tobias Wallin
tobias.e.wallin@sr.se
