Meret Oppenheim – och om det androgyna modets möjligheter

”Sinnet är androgynt”, hävdade den schweiziska konstnären Meret Oppenheim (1913-1985) "Min guvernant". Meret Oppenheim, 1936. med övertygelse. Hon rörde sig fritt mellan olika konstformer – och även mode – och hon ifrågasatte konventionella könsroller, framför allt inom konsten.

Hon hävdade att riktigt bra verk inom litteratur, konst, musik eller filosofi alltid är en produkt av hela personen. Och varje person är både manlig och kvinnlig.

Själv slog hon igenom redan som 22-åring genom att klä en stor fransk frukostkopp med fat och sked i päls från en kinesisk gasell. Konstverket kom att kallas för ”Frukost i päls”, namnet är en blinkning till både Edouard Manets målning ”Frukost i det gröna” och romanen ”Venus i päls” av Leopold von Sacher-Masoch. Konstverket kom att betraktas som representativt för surrealisterna, men Meret Oppenheim värjde sig mot att fångas i ett fack.

Hon skapade verk inom många olika genrer genom åren. Men starten fick hon på sätt och vis genom modeskaparen Elsa Schiaparelli som köpte ett av hennes armband.

Under 1970-talet tog den framväxande feministrörelsen henne till sig och Meret Oppenheim arbetade själv aktivt för Ann-Sofie Back under utdelningen av modepriset Guldknappen. kvinnans rättigheter. Men hon stegrade sig inför begreppet ”kvinnlig konst”. En människa består av både manligt och kvinnligt, framför allt gör konsten det, menade hon.

I veckans STIL undersöker vi om det idag finns plats för något androgynt mode. Vi frågar modedesignern Ann-Sofi Back. Konsthistorikern Ragnar von Holten berättar om hur Meret Oppenheim var som person (ganska så kul faktiskt) och konstnären Katrin Helmersson berättar om hur hon försökt återskapa ett av Meret Oppenheims verk.

Veckans gäst är Patrik Steorn, filosofie doktor i konstvetenskap och lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet som specialiserat sig på visuell kultur.