Effekterna av den globala uppvärmningen märks redan. Läs exemplen på vad som har hänt.
Växthuseffekten är i dag mer uppmärksammad än någonsin. Klimatfeber har följt begreppet genom historien.
SR Jämtland bad meteorologen Klas Kempe att titta på en väderprognos 2107, om inget görs åt klimatförändringarna.
Ingen vet säkert hur temperaturen kommer att utvecklas den närmaste framtiden. Klimafeber har gått igenom några framtids-scenarion.
Solen och klimatet
Enligt vissa forskare finns det ett samband mellan solaktiviteten och klimatförändringar. Ett samband som ännu inte går och mäta och därför heller inte finns med i de beräkningar som görs i de klimatmodeller som dagens klimatforskare använder.
Professorn i meteorologi, Erland Källén, svarar på frågor om människans påverkan på klimatförändringarna.
Klimatfeber i mobilen
Läs fakta och
bakgrunder, lyssna och testa dina kunskaper direkt i din mobiltelefon.
1900-talet unikt varmt århundrade
Väster om Abisko i Lapplandsfjällen har det varma vädret gjort att omkring 12 000 år gamla trädrester har tinat fram ur Kårsaglaciären. Enligt de forskare som hittat fynden visar trädresterna att det senaste århundrandet troligen är det varmaste under de senaste 7 000 åren.
Leif Kullman, professor i naturgeografi vid Umeå uUniversitet visar en liten bit av en väl bevarad tallstam.
– Det är ett svindlande perspektiv. Den här är alltså 11 800 år minst, och från samma ställe har vi en del av en björkstam här: Vi ser att det är tydlig björknäver här, säger professor Leif Kullman.
– Den är helt hoptryckt. Den har legat under glaciärisen i många tusen år, det är det som har gjort att den har fått den här platta formen.
De små bitar av björk och tall som Leif Kullman håller i sin hand har forskarna hittat längs kanten till den smältande Kårsaglaciären i Lapplandsfjällen.
Det är fynd som ger ny kunskap om hur växtligheten och klimatet i fjällen har varit tidigare i historien.
Trädresterna har bevarats av glaciären i omkring 7 000 år, och eftersom det är första gången dom tinar fram drar forskarna slutsatsen att så varmt som det varit det senaste århundradet, så varmt har det troligen inte varit under alla de åren.
– De kan aldrig har varit framsmälta under de senaste 7 000 åren eftersom de bryts ner nästan omedelbart, och det betyder att klimatet under de senaste 7 000 åren har varit svalare än under det senaste seklet.
– Vänder vi på det kan vi säga att 1900-talet är ett unikt varmt århundrade. Kanske det varmaste på 7 000 år, säger Leif Kullman.
Men fynden berättar också att det långt tillbaka i tiden alltså växt tall och björk där det nu är glaciärer och kalfjäll. Klimatet i fjällen har alltså varit betydligt varmare än vad det är nu, något som Leif Kullman menar kan ge en fingervisning om framtiden.
– Vi kan se vilken typ av växtlighet vi hade i fjällen en gång i tiden när det kanske var tre grader varmare under flera århundraden. Det är så varmt som man tänker sig att det ska bli i framtiden på grund av människans utsläpp av olika ämnen.
– Det är ett sätt att se hur det blir i framtiden, hur kommer det att bli? Forntiden kanske ger svar här, säger professor Leif Kullman.
Anna Burén, Umeå
anna.m.buren@sr.se
Textarkiv
Måndag 01 december 2008 - Söndag 07 december 2008
| Föregående vecka | Nästa vecka |
Måndag 01 december 2008
Fredag 05 december 2008
Lördag 06 december 2008
Nytt kallt krig
Det finns en ökad risk för ett nytt Kallt krig, i Arktis. USA och Kanada planerar nya baser längs kusten. De senaste åren har tonläget höjts. Det handlar inte i första hand om väpnad konflikt utan om att ta tillvara på stora tillgångar av olja och gas.
Klimatmöte i Polen
Världens länder samlades i Poznan för att dra upp riktlinjerna inför det stora klimatmötet i Köpenhamn, då världen ska enas om ett nytt globalt klimatavtal. Frågan är om politikerna redan är för sent ute och att förutsättningarna redan har förändrats till det värre.
Mat som bränsle
Kan man bränna upp mat för att köra bil, när andra inte har nog att äta? Nyttan av etanolet som framtidens drivmedel ifrågasätts från allt fler håll, i takt med att matpriserna i världen stiger.
Del i spel om handel
Världens regnskogar måste skyddas. Nu pågår en het internationell debatt om hur det ska gå till. Regn-skogarna har blivit en pjäs i marknadsspelet om utsläppsrätter, skriver Elsa Helin.
Historisk nedsmutsning
Att människan genom sitt leverne smutsar ner jorden uppmärksammades för första gången redan 1827 då en fransk vetenskapsman beskrev växthuseffekten som innebär att jorden värms upp allt snabbare.
Räddade av tekniken?
Kan tekniken rädda oss från klimathotet? Det är frågan i dagens program. Det ska handla om tekniska lösningar för att undvika utsläpp av växthusgaser och hur utvecklingen av sådana lösningar ser ut i Sverige.
De släpper ut mest
Hur ser debatten kring klimatförändringarna ut utomlands? Det är temat för det andra programmet i kortserien om klimatet.
Detta kan du göra
Vad kan vi som privatpersoner göra för att minska klimathotet? Det är frågan i det första programmet i veckans kortserie kring klimatet.
Vad vill politikerna?
Vad vill och vågar våra politiker göra åt klimatfrågan? Debatt i P1-granskar.
