”Världens största ordningsproblem”

”Enligt OECD-statistik så har Sverige världens största ordningsproblem i vår skola.”
Skolakuten (radio) - 2006-12-12 (MP3)

”Vi ska komma ihåg att svensk skola är enligt OECD nu den skola som har mest skolk i hela världen, mest problem med skadegörelse i hela världen och det grövsta och mest kränkande språkbruket i hela världen.”
Agenda 20061105 

”I ett par avseenden har ju OECD konstaterat att vi är värst i världen: vi har mest skolk, flest sena ankomster, störst skadegörelse och det grövsta och mest kränkande språkbruket.”
Metro - 2006-12-27

’’Vi har mest stök och disciplinproblem i vår skola i hela den industrialiserade världen. Enligt OECD ligger Sverige i topp när det gäller skolk, skadegörelse och kränkande språkbruk. Vi måste vakna upp och inse att det inte fungerar.’’
GT - 2007-03-14

”– Enligt en internationell studie av OECD har svenska skolor störst problem med skolk, för sen ankomst, skadegörelse och ett kränkande språkbruk.”
Sydsvenskan - 2007-03-05

”Svenska skolor har mest skolk, mest sena ankomster, mest skadegörelse och det grövsta och mest kränkande språkbruket i hela den utvecklade världen, enligt OECD.”
SvD Debatt - 2005-10-03

Inte mer skolk och stök än genomsnittet

OECD gör undersökningen PISA (Programme for International Student Assessment). Den har gjorts tre gånger hittills och den omgång där man tittat mest på skolklimat är, enligt analytikern Claire Shewbridge som arbetar med PISA, 2003-års upplaga av undersökningen.

I PISA 2003 (pdf) finns inga uppgifter om grovt språk, stölder eller skadegörelse. Men det finns två tabeller (5.2 och 5.3) som rör skolk, frånvaro och ordning. I den ena tabellen är det rektorerna som uppskattar i hur hög grad skolk, oordning och droger hindrar elevernas lärande och i den andra uppskattar eleverna vilka beteenden som förekommer under varje eller nästan varje mattelektion.

I båda fallen hamnar Sverige någonstans i mitten av tabellen, på eller i närheten av OECD-genomsnittet. En hel rad länder hamnar alltså sämre än Sverige i dessa två tabeller. Ett av dessa är mönsterlandet Finland. Där uppskattas ogiltig frånvaro och skolk från enstaka lektioner vara ett större hinder för elevers lärande, enligt rektorerna, jämfört med Sverige. Och de finska eleverna uppskattar i högre grad än de svenska eleverna att det är störningar och oordning, att elever inte lyssnar på sin lärare, att det dröjer långt efter lektionens början innan eleverna börjar jobba och att lärarna får vänta länge på att eleverna ska lugna sig.

Tryggast i världen

Samtidigt som resultaten av PISA 2003 presenterades också en annan internationell undersökning, TIMMS (Trends in International Mathematics and Science Study) som görs av den fristående organisationen IEA. I den internationella rapporten TIMSS 2003 (pdf) står det inte heller något om skadegörelse, svordomar eller stökiga klassrum. Det finns dock två intressanta tabeller om skolklimat.

Den ena tabellen (8.6) bygger på en enkät till rektorer (pdf) där de fått uppskatta hur vanligt förekommande det är att elever i årskurs åtta på deras skola kommer för sent, skolkar eller är frånvarande och hur stort problem det är. Sverige hamnar då långt ner, om än inte längst ner.

I samma del av rapporten finns en annan tabell (8.8) där Sverige sticker ut mer. Nämligen den tabell som bygger på den delen av elevenkäten (pdf) med frågor om trivsel och trygghet i skolan. Och när eleverna svarar på frågor om de blivit bestulna, retade och fått ta emot glåpord, exkluderade eller slagna i skolan, säger en förkrossande majoritet, 8 av 10 svenska elever att inget av dessa saker förekommit senaste månaden. Och Sverige toppar därmed tabellen. De svenska eleverna känner sig alltså tryggast av alla medverkande länders elever.

Grovt kränkande språkbruk

Men var har Jan Björklund hittat belägg för att gång på gång påstå att ”Inget annat land har lika mycket skolk som Sverige. Inget annat land har lika mycket sena ankomster, lika mycket skadegörelse och stöld eller lika grovt språk i klassrummet med svordomar som Sverige. I inget annat land är det stökigare i klassrummet än i Sverige.” DN - 2005-07-07

Det visar sig att TIMSS-enkäten till rektorerna också hade med frågor om svordomar, störningar i klassrummet och skadegörelse med mera. Resultatet av de frågorna har man dock valt att inte redovisa i den internationella huvudrapporten. Men de som gjort den svenska delen av undersökningen redogör för de siffrorna i en svensk rapport (pdf) , och jämför då Sverige med ett eget urval på 20 av de 50-tal länder och regioner som är med i undersökningen. Och där är det så att det enligt rektorerna är vanligt förekommande med dessa problembeteenden även om Sverige inte alltid är entydigt värst.

- När man säger inget annat land låter det som att det är en jämförelse med hela världen och det har vi inte riktigt grund för. Jag kan också tycka att det är lite onyanserad bild. Vi är inte fullt så unika i alla de här avseendena. När det gäller grovt språk i klassrummet, i TIMSS så ställdes frågan om hur ofta svordomar förekommer bland elever i år åtta på skolan och där ligger vi högst, men det är inte begränsat till klassrummet, säger Susanne Alger på Umeå universitet som arbetade med TIMSS 2003.

I enkäten till rektorerna står det inte heller något om grovt eller kränkande språk. Däremot så får eleverna, som tidigare nämnt, ta ställning till om de under senaste månaden blivit retade eller fått ta emot glåpord och 9 av 10 svenska elever svarar nej på den frågan, vilket är mycket högre än genomsnittet för de tjugo länder Sverige jämförs med i den svenska TIMSS 2003-rapporten (pdf) .

När professorn i statistik Elisabeth Svensson studerar skolklimatstabellerna i TIMSS 2003 upptäcker hon också att den statistiska felmarginalen i rektorstabellen är väldigt stor, medan resultatet i elevtabellen är säker.

”Vi kan inte säga att Sverige är bättre eller sämre än 14 andra länder.”
Lyssna på statistikprofessor Elisabeth Svensson