Kontakta oss
Kris i skolan?
Sveriges Radio P1
105 10 Stockholm
krisiskolan@sr.se
Vi förbehåller oss rätten att publicera och redigera e-posten vi får. Om du inte vill att vi publicerar er e-post, vänligen skriv det i meddelandet.
”Sverige ligger långt ner i tabellerna”
De sjunkande resultaten i den svenska skolan har varit en av Jan Björklunds viktigaste argument för de reformer han under lång tid önskat genomföra och som han nu genomför.
Så här skriver han i DN Debatt - 2005-07-07 (en formulering som upprepas på DN-debatt DN Debatt - 2006-05-30 ):
”Men sanningen uppenbarade sig i höstas när på kort tid tre stora utvärderingar av svenskt skolväsende presenterades.
I matematik och naturvetenskap ligger Sverige numera på den undre halvan av tabellerna. Finland ligger etta i såväl matte som naturvetenskap och läsförståelse. Och i kreativ problemlösning ligger Finland tvåa, efter Sydkorea. Sverige ligger långt ner i tabellerna. Skolverket skriver att ’det har, för svensk del, skett en markant försämring’.”
De tre undersökningar vars resultat presenteras hösten 2004 och som hänsyftas i citatet ovan är PISA 2003 (PDF-fil) (pdf) (Programme for International Student Assessment) som tittar på läsförståelse, matematik, NO och även problemlösning och görs av OECD, TIMSS 2003 (PDF-fil) (pdf) (Trends in Mathematics and Science Study) som undersöker kunskaper i matte och naturvetenskap, i den fristående organisationen IEA:as regi och Skolverkets nationella utvärderingen av grunskola, Skolverket - NU03 .
PISA är den enda av de aktuella internationella undersökningarna där Finland, som Björklund refererar till, finns med. I PISAS mätningar 2003 ligger mycket riktigt Finland i topp. Men Sverige återfinns inte i den nedre delen av tabellerna, utan tvärtom i den övre tredjedelen eller i mitten av tabellerna, över OECD-genomsnittet i samtliga fall.
Claire Shewbridge är analytiker på OECD och jobbar med att analysera PISA och hon ställer sig frågande till påståendet att de svenska resultaten skulle ha sjunkit.
- First part of that statement infers that something has changed. It says in mathematics and science Sweden is now in the lower parts of the tables, well the performance for Sweden, there was only one assessment before PISA 2003 and that was in 2000 and in both 2000 and 2003 in all the areas the students in Sweden were performing above the OECD average and there was no change in their performance between these two surveys, säger Claire Shewbridge.
Hon säger att de svenska eleverna förutom att de ligger över genomsnittet i samtliga undersökningar också har en positiv inställning till skolan jämfört med elever i andra länder och de känner liten ångest när det kommer till matte.
- The important thing is that Sweden comes out of our measures as a country with good quality just above average. And average equity, it is a quiet fair educational system as well. It doesn’t depend so much on where the student is born in Sweden as for how well they are going to do in school, säger Claire Shewbridge.
Sedan Jan Björklund skrev sina debattartiklar som citeras ovan har det kommit ännu en PISA-undersökning men inte heller den visar på någon kräftgång för Sveriges del, enligt Claire Shewbridge.
- Again the students in Sweden were above average in reading. They could have ranked anywhere from 6th to 10th place out of the 30 OECD countries. In mathematics the students were around average level.
När det gäller naturvetenskap så var 2006 års PISA en så mycket mer omfattande undersökning att det inte går att jämföra med de tidigare, enligt Claire Shewbridge. Men också där presterar de svenska eleverna runt medel.
Jan Björklunds citat handlar hänvisar till tabeller där Finland ligger i topp och Finland är inte med i TIMSS 2003. Men vad säger då den undersökningen?
2003-års upplaga av TIMSS är det första som Sverige är med i sedan 1995. När resultatet av TIMSS 1995 presenterades var Jan Björklund kallsinnig till undersökningen (länk till vår egen sida som har rubriken ”Bluff att Sverige är bäst i världen”). När Skolverket skriver att ’det har, för svensk del, skett en markant försämring’. Så är det inte en generell kommentar om den svenska skolan utan gäller just matematikresultaten i TIMSS 2003 jämfört med studien 1995.
I matte och NO ligger Sverige i TIMSS 2003 över det internationella genomsnittet och alltså inte långt ner i tabellerna. Den svenska rapporten om TIMSS 2003 - svenska rapporten (PDF-fil) (pdf) ger dock en annan bild. Där väljer man att jämföra Sverige med 19 andra av de 50-tal länder som är med i undersökningen. I den jämförelsen hamnar Sverige fortsatt i övre halvan i naturvetenskap, men under medel i matematik.
I Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 finns det en sammanfattning av styrkor och brister i den svenska skolan. Du kan ladda ner rapporten från Skolverkets hemsida på denna länk och själv läsa på sidorna 125 och 126 - Skolverket - rapport .
