”Bluff att Sverige är bäst i världen”

I ett debattinlägg i DN (19980305) avfärdar han under rubriken ”Bluff att Sverige är bäst i världen” matematikundersökningen för gymnasieelever i TIMSS 1995 (PDF-fil) (pdf) :

”Skolverket hänvisar till en undersökning, kallas TIMSS, som presenterades förra veckan.

Vid en närmare granskning av TIMSS visar det sig att det finns förvånansvärt många reservationer mot rubriken bäst i världen.”

De förbehållen är, skriver Jan Björklund, att det är få länder som deltagit på ett tillfredsställande sätt, det har varit en överrepresentation av elever som läser på teoretiska program och att de flesta av eleverna i undersökningen gått i det gamla linjeindelade gymnasiet innan gymnasieskolan blev sämre. Sitt debattinlägg avslutar Jan Björklund:

”Svensk gymnasieskola är i verkligheten inne i sin allvarligaste kris någonsin… Jag möter förtvivlade gymnasielärare varje gång jag besöker en gymnasieskola. Varför vill regeringen och Skolverket dölja problemen i gymnasiet?”

En annan undersökning som ger en positiv bild av svensk skola och där de svenska eleverna presterar väl är PIRLS PIRLS 2001 (PDF-fil) (pdf) , när de resultaten presenteras våren 2003 skriver Jan Björklund upprört i ett inlägg på DN-debatt (20030406):

”Nyheten grundas på en undersökning kallad PIRLS, där mycket riktigt Sverige hamnade på främsta plats.

Men de länder som normalt brukar komma före Sverige i denna typ av test deltog inte i undersökningen, till exempel Finland, Irland, Japan, Sydkorea och Australien. Två tredjedelar av EU-länderna deltog överhuvudtaget inte.

Det är dock säkert att vi enligt PIRLS nu läser bättre än de länder som deltog: bland annat Argentina, Belize, Bulgarien, Colombia, Makedonien, Slovakien, Marocko, Moldavien, Rumänien, Turkiet och Iran.”

Jan Björklund undviker att räkna upp en rad av de andra länder som deltog i PIRLS 2001: exempelvis USA, England, Tyskland, Norge, Frankrike och Holland. Han konstaterar istället i sitt debattinlägg att 10-20 procent av eleverna i svensk skola lämnar nian utan att kunna läsa och skriva, utan att förklara var den siffran kommer ifrån.

Bäst i OECD och Europa

Det finns också sammanställningar av OECD:s skrift Education at a Glance (EAG) gjorda av utbildningsdepartementet där Sverige hamnar i topp. Så här står det att läsa i ett utkast till en rapport skriven i slutet av augusti 2006, alltså strax innan maktskiftet: 

”En sammanvägning av OECD ländernas rangordning avseende 145 olika variabler inom utbildningsområdet enligt EAG 2006 visar att Sverige och Finland hade de högsta genomsnittliga placeringar inom OECD. Jämförelsen omfattar i stort sett samtliga tabeller i Education at a glance.

Motsvarande beräkningar i EAG 2003 och EAG 2005 gav då samma framstående placering för Sverige och även en ganska likartad inbördes placering för övriga OECD-länder.”

Även efter regeringsskiftet gör Utbildningsdepartementet, Jan Björklunds eget departement, den här sammanställningen dock utan en lika tydlig sammanställning som konstaterar att Sverige hamnar i topp om man väger samman alla variabler.

I början av 2000-talet kommer också EU-rapporten European European Report on Quality of School Education (PDF-fil) (pdf) där placerar sig Sverige också mycket bra, till och med bäst i Europa enligt vissa indikatorer.

”Utbildningssystem i världsklass” 

Hösten 2005 presenterades två internationella rapporter med goda omdömen om det svenska utbildningsväsendet. Den ena rapporten, World Investment Report 2005 (PDF-fil) (pdf) , kom från FN-organet Unctad. I den rapporten som omfattade 196 länder presenterades ett innovationsindex (tabell III.5, på sidan 114) baserad på ländernas utbildningsnivå och styrkor inom forskning och utveckling. Och Sverige hamnade där på första plats, före Finland och USA.

Den andra rapporten (PDF-fil) (pdf) kom från World Economic Forum (WEF) och placerade Sverige på tredje plats bland 117 länder när det gäller tillväxtpotential. Alla nordiska länder hamnade bland de tio översta och Augusto Lopez-Claros, chefsekonom vid WEF, såg utbildningssystemet som en del av förklaringen till Sveriges och de nordiska ländernas framgångar:

- Det är i själva verket så att de stora skatteintäkterna har levererat ett utbildningssystem i världsklass, ett väl utbyggt socialt skyddsnät och en mycket motiverad och kunnig arbetskraft, säger han i en artikel i Svenska Dagbladet, SvD - Norden ledande i konkurrenskraft, 050929

Även vid senare utgåvor av samma rapport har Sverige placerat sig högt. I den senaste upplagan av rapporten The Global Competitiveness Report 2007-2008 (PDF-fil) (pdf) ligger Sverige fyra totalt sett, på andra plats när det gäller högre studier (higher education and training) och på femte plats när det gäller hälsa och grundutbildning (health and primary education).