Miljöpengar har lagts på fel åtgärder

Myr - en typ av våtmark som fungerar som reningsverk för kväveutsläpp.

Minst dubbelt så stor minskning av kväveutsläppen till den redan hårt övergöddda Östersjön - det hade kunnat bli utdelningen för de ungefär sex miljömiljarder som svenska myndigheter och företag satsade mellan åren 1995 och 2000.
Det visar den kostnadseffektivitets-kalkyl som Ing-Marie Gren på Sveriges Lantbruksuniversitet gjort tillsammans med kollegan Katarina Elofsson på Jordbruksdepartementet.
Under den här perioden satsade man bl a stort på katalysatorrening av bilavgaser, vilket enligt Ing-Marie Gren blev tio gånger dyrare än om man istället lagt de pengarna på att anlägga kvävfiltrerande våtmarker innanför kusten, som också minskar kväveläckaget till östersjön.

Pelle Magdalinski - miljöekonom på Naturvårdsverket - håller med om att det i svensk miljöpolitik idag tänks för lite på vad man får ut av varje satsad krona, men han påpekar samtidigt att verkligheten ofta är mer komplicerad än vad de ekonomiks kalkylerna visar.

- Det är inte alltid den billigaste åtgärden går att genomföra och då måste man kanske ta den som är näst billigast för att miljömålet ska uppnås.

Men även på miljödepartementet håller man med om att man säkert kan bli bättre på att få ut maximalt ur skattebetalarnas pengar i framtida miljösatsningar. En nödvändig utveckling för den svenska miljöbudgeten, men framför allt för själva miljön, menar Ing-Marie Gren :

- För att det betyder att vi med samma resurser som vi har idag kan få ut mycket mycket mer miljövärden.