Plast i havsvatten oroar forskare

Det ser kanske rent ut vattnet, inga plastkassar flyter omkring, eller bitar av exempelvis plastrep som är synliga för ögat. Men plast som tillverkats sen fyrtiotalet bryts inte ner, utan sönderdelas, bit för bit. Plasten sjunker heller inte till botten utan gungar där i vågorna, år efter år. Nu har marinbiologen Fredrik Norén i Lysekil tittat närmre på de allra minsta plastbitarna, i mikroskop.

I en pilotstudie har han undersökt 16 vattenprover i havet utanför norra Bohuslän och han har undersökt plastpartiklar med mer finmaskiga håvar än vad som har gjorts tidigare. Och resultatet är att mellan 150 och 2 400 plastpartiklar fanns per kubikmeter vatten. Tidigare uppmärksammade studier har rapporterat om 0,1 något större, plastpartiklar per kubikmeter. Mest plastbitar fanns i fritidsbåtshamnar.

De plastpartiklar som Norén undersökte var inte färglösa eller vita som förmodligen är vanligast, utan blå, röda, svarta och gula plastpartiklar som inte kan misstas för något annat organiskt material. Det innebär att undersökningen sannolikt undervärderar antalet plastpartiklar.

Tidigare rapporter om plast i havet har gällt större plastbitar som förstör matsmältningen hos fåglar och vattenlevande djur. Men när det gäller de minsta partiklarna, är det största orosmolnet istället plastbitarnas förmåga att transportera föroreningar som PCB och dioxiner. Men för att säkert veta måste det nu till fler undersökningar med ännu bättre utrustning, säger Fredrik Norén.