Kvinnliga kompositörer arbetar gratis

-  Eftersom systemet premierar män så kanske tjejer i högre grad står inför valet att antingen jobba gratis eller inte få några verk uppsatta alls.   

I utredningen "Komponister i Sverige" visar Fredrik Österling att 20 procent av de nyskrivna verk som sätts upp för första gången på offentliga musikinstitutioner inte ger upphovsmannen några pengar alls. Eller upphovskvinnan, kanske man ska säga, för det handlar mest om tjejer här. Antagligen beror det på att många som skriver musik ser ett gratiserbjudande som enda chansen att få sitt verk uppfört. Och det är farligt, tycker Fredrik Österling.

-  Det vattnar ur marknaden eftersom institutionerna kan välja och vraka utan att komponisterna har något att sätta emot.

Tebogo Monnakgotla är vice ordförande i Kvast, en förening för kvinnliga tonsättare, och hon är förvånad över utredningens uppgifter.

-  Oj, det visste jag inte. Det är ju väldigt illa om det är så. Det här måste vi diskutera och ta med i vårt fortsatta arbete.

Utredaren Fredrik Österling tycker också att ersättningsnivåerna för komponister, om de nu får nån ersättning alltså, ofta är alldeles för låga.

-  Nivåerna är helt orimliga, om man inte är ett slags turboversion av Rossini med fem operabeställningar om året. Annars kan man glömma att försörja sig på det här. 

Utredningen menar också offentlig institutioner är alldeles för dåliga på att ta upp ny musik. De fungerar mer och mer som ett slags muséer som sätter upp äldre verk. Därför föreslår Fredrik Österling att staten ökar stödet till fria musikgrupper.

-  Merparten av svenska komponister har ett nära samarbete med fria musikgrupper, men inte med institutioner eller orkestrar i samma utsträckning. Det är anmärkningsvärt att vi lägger såpass mycket pengar på dem i relation till vad vi lägger på fria grupper, som faktiskt är de som arbetar med den nya, samtida musiken. 

Eric Öbo