Den brännande förorten

Några axplock ur den senaste tidens rapportering om svenska förorter. I tidningar och TV har rubriker som Förorten brinner, Den sönderfallande förorten, Nu är de beredda att mörda, Gängen styr varit frekventa. Och sedan de storskaliga sammandrabbningarna i franska förorter för 4 år sedan har vi också fått svenska, om än mindre motsvarigheter. Nyligen häktades 10 personer misstänkta för brott i samband med skadegörelse och stenkastning i Fittja. Men listan kan göras lång, i Göteborg bränder och stenkasntning i Backa, Bergjsön och Biskopsgården, I Stockholm Tensta, nu FIttja och Malmöförorten som sedan en längre tid beskrivits som kanske det allvarligaste fallet. Mariam Zeid Baker Leandro Schclarek-Mulinari
Medverkar med kommentarer gör Mariam Zeid Baker, 19 år går sista året på Latingymnasiet och boende i Herrgården. Och Leandro Schclarek Mulinari, redaktionsmedlem i den antirasistiska tidskriften MANA som också hållit projektet Tala Ut där ungdomar från Rosengård bla gett ut en tidning.

Sedan mitten av augusti i år har det rapporterats om bilbränder och stenkastning mot polis och brandkår i flera förorter i Göteborg. En av dem är Backa på Hisingen. Ungdomarna menar att startskottet var en polisinsats den 10 augusti som gick för långt: piketpolisen kom med automatvapen till en numera nedlagd jourbutik vid Blendas gata och radade upp folk för visitering mot butiksväggen, efter tips om att ungdomar setts med ett vapen.
Polisen menar att händelsen var ett rutiningripande, men enligt ungdomarna blev den hårdhänta razzian droppen för vad de kallar år av trakasserier. En dryg vecka senare, den 18:e augusti, möttes en polisbil på Blendas gata av stenar och golfbollar. Tre dagar senare publiceras ett brev skrivet på kartongbitar från cigarettlimpor på en helsida i Göteborgsposten. Avsändare: 30 ungdomar i Backa. Konflikts Julia Lundberg åkte till Göteborg för att försöka få reda på varför det brinner i förorten.

Badlands of the Republic I Sverige har chockrubrikerna varit många när det gäller våldsamma konfrontationer i utsatta förortsområden. Incidenter som knappt hade nått notisspalten i Frankrike. I allafall om man lyssnar till Mustafa Dikeç - författare till Badlands of the Republic, en avhandling om uppror och upplopp i de franska förorterna. Dikeç som är född i Turkiet, lever i Paris och är verksam vid Royal Holloway University of London, intervjuade efter kravallerna i Frankrike 2005, unga från dom utsatta områdena och jämförde deras bild med det officiella Frankrikes. När Konflikts Ira Mallik når honom per telefon talar han om en upploppets politik.

En bra bit från de mögel- och kackelacksdrabbade hyresfastigheterna i Herrgården i Rosengård, i den nybyggda och genomdesignade stadsdelen Västra hamnen ligger Malmö Högskola. Där har en grupp forskare, efter stenkastningarna mot bl a brandkåren, fått pengar av Räddningsverket för att för försöka förstå orsakerna till våldsamheterna och hur man kan komma fram till lösningar och dialog mellan myndigheter och ungdomar.

Konflikts Mikael Olsson stannade först till där för en kort intervju med r två i teamet ; forskaren Carina Listeborn och projektledaren och Per-Olof Hallin, professor i Kulturgeografi vid Malmö Högskola. Därefter begav han sig till Rosengårds centrum för ett besök på den nyststartade mötesplatsen Tegelhuset, en av två nya allaktivitetshus för äldre ungdomar upp till 25 år som blivit resultatet av en nysatsning av Malmö Kommun på stadsdelen Rosengård, där nyanställde ungdomsledaren och Rosengårdsbon Abdul Maxamed tog emot .  

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ira Mallik