Ingen rätt till romani

Jasmine Schwartz och Kevin Johansson tycker att alla borde få samma rättigheter.

Jasmine Schwartz och Kevin Johansson bor i Skellefteå. De är romer, och är väldigt besvikna över att den nya minoritetsspråklagen inte ger dem större rätt att prata sitt språk: Romani chib.

- Vi är romer och borde ha samma rättigheter som alla andra som bor i Sverige.

- Det känns inte bra alls, att vi är uteslutna.

Jag träffar Jasmine och Kevin i en lägenhet i Skellefteå, det är Jasmines farbror Allan Schwartz som bor här. Han Jobbar som konsult i romska frågor och han tycker att det är diskriminering att den nya lagen inte pekar ut några speciella kommuner som ska erbjuda service på romani chib.

- Man fortsätter att hålla 100 000 romer utanför. Utanför de möjligheter, rättigheter som berör vårt folk.

Kaisa Syrjänen Schaal jobbar på integrations- och jämställdhetsdepartementet, såhär svarar hon på frågan om varför romani chib och jiddisch får förvaltningskommuner, som de kallas:

- Därför att vi betraktar att de två språken inte är knutna till något speciellt geografiskt område.

Sedan tidigare finns rätten till service inom äldreomsorg och barnomsorg på minoritetsspråken samiska, finska och tornedalsfinska i totalt sju kommuner. I och med den nya lagen så blir ytterligare 31 kommuner skyldiga att erbjuda service på finska eller samiska.
 › Se hela listan på kommunerna

Men romerna och judarna blir helt utan så kallade förvaltningskommuner.

Är inte det orättvist?

- Jo, det kan man tycka, säger Kaisa Syrjänen Schaal.

Men argumentet att romani chib inte är knutet till något speciellt geografiskt område, ger inte Allan Schwartz mycket för.

- I mina öron låter det som att man talar i okunskap. Vi har visst geografiska områden precis som till exempel finländarna. Umeå, Sundsvall, Gävle, Uppsala är bara några exempel.

Pernilla Kommes
pernilla.kommes@sr.se