När journalistiken flyttar till nätet - då hänger pengarna inte med. Det har hittills visat sig vara verkligheten - och mycket talar för att det är ett problem som är riktigt svårt att lösa. Mediechefen Bo Hedin, som var chef när Aftonbladet.se som  första svenska dagstidning lades ut på nätet, säger att han får ont i magen när han tänker på saken.

Denna vecka gör Medierna ett specialprogram om vem som ska betala för framtidens journalistik.

Under mer än hundra år har dagstidningarna levt väl på annonser och prenumerationer. Men nu har Internet slitit sönder den lönsamma kopplingen mellan annonser och journalistik. Journalistiken kan inte längre leva tryggt inpaketerad tillsammans med annonserna, utan måste finansiera sig på egna meriter.

Vem vill betala för tidningar i framtiden? Foto: Scanpix.
Och hittills har det inte gått att få rimligt betalt för journalistik på nätet, varken med annonser eller prenumerationer. Många har hoppats att annonser ska kunna betala för journalistiken på nätet - men det har visat sig att utbudet av annonser blir så stort att priset sjunker. Och det har visat sig mycket svårt att ta betalt direkt av besökarna på webben.

Hur ska framtidens modell se ut? Vi pratar med både oroade publicister och engagerade affärsutvecklare - ibland i en och samma person.