Louis De Geers palatsträdgård

Tema: Rovdjur

Ordet vargavinter fick dubbel mening i år - det blev riktigt kallt, medan vargjakten hamnade i hetluften. På Vetenskapsradions temasida om rovdjur hittar du alla våra varg-nyheter, men även nyheter om övriga rovdjur.

› Tema: Rovdjur

Efter jordbävningen

Karl Jean-Jeune från Port-au-Prince har deltagit aktivt i hjälparbetet efter jordbävningen på Haiti. Här skriver han för Vetenskapsradion om dagarna efter jordbävningen:

› Vill göra mer nytta

OM JORDBÄVNINGAR

Efter jordbävning i San Fransisco, USA, 1906. Foto: Wikimedia

Hur uppkommer en jordbävning? Hur fungerar egentligen Richterskalan? Vilka är de största skalven i Sverige och världen? Svaren hittar du här:

› Tema: jordbävningar

Vad vet du om nya influensan?

Hur mycket vet du om den så kallade svininfluensan? Testa dina kunskaper i Vetenskapsradions frågespel.

› Till frågespelet

Läs mer om:

› Djur & växter

› Etik

› Forskningspolitik & debatt

› Fysik & kemi

› Historia & arkeologi

› Kroppen

› Miljö & klimat

› Psykologi & beteende

› Rymden

› Teknik & IT

› Utbildning

Torsdag 05 november 2009 06:00

För första gången gräver nu arkeologer ut en historisk trädgård i Sverige. Det är 1600-talsprofilen Louis De Geers palatsträdgård i Norrköping som undersöks. Porträtt av Louis De Geer. Foto: Wikimedia

- Här har det stått äppelträd, päronträd och buskar som Louis De Geer lät skeppa hit från Holland. Vi har all anledning att misstänka att han var mycket engagerad i hur den här trädgården skulle se ut. Vi vet från andra trädgårdar som han ligger bakom att han var mycket intresserad och ritade dem själv, säger Kenneth Svensson som är arkeolog och projektledare på platsen.

Vem var Louis De Geer?

Louis De Geer, den äldre, levde 1587-1652. Han var en holländsk industrimagnat som kom till Sverige 1627 och bosatte sig i Norrköping. Under sina 25 år i Sverige kom han att bli en av landets förgrundsgestalter och har ofta kallats "den svenska industrialismens fader". Louis De Geer fick den svenska järnhanteringen att blomstra, delvis genom att inkalla utbildad vallonsk arbetskraft. I Norrköping påbörjades även under De Geers ledning den första svenska papperstillverkningen.

I mitten av 1600-talet var Louis de Geers trädgård i Norrköping en av de ståtligaste i Sverige. Den var en plats för representationsträffar mellan 1600-talets toppolitiker, som De Geer själv, och Axel Oxenstierna till exempel. De Geer var själv en driven trädgårdsarkitekt och vid sitt palats i Norrköping anlade han en äkta, så kallad fransk trädgård, med växterna ordnade i symmetriska rader och i exakta vinklar enligt tidens ideal. Men arkeologerna kan redan nu konstatera att trädgården i Norrköping inte var så symmetriskt ordnad, De Geer slarvade faktiskt och planterade snett.

En fransk trädgård med växterna ordnade symmetriskt. Foto: Wikimedia

Att det bland annat fanns päronträd i trädgården vet man genom att studera De Geers sparade inköpslistor från den tiden, men vilka andra växter som ingick i trädgården ska nu arkeologerna undersöka genom att ta frö- och pollenprover från jordarna.

Sannolikt fanns här tulpaner, 1600-talets främsta statusväxt. Men kanske fanns här också mer exotiska växter, som apelsiner och lagerträd, tror Kenneth Svensson.

Tobias Svanelid
vet@sr.se

Hör mer om Louis De Geers trädgård i:
› Vetenskapsradion Historia

Läs mer om historia och arkeologi på vår sida:
› Historia & arkeologi